Innan jag börjar skriva om vinterdikter, vill jag tacka för uppmuntrande ord.

Det kan behövas för självförteoendet.

Hej och välkommen till en ny vinterdikts dag, skönt att kunna sitta inne

i stugvärmen och skriva om att vintern slår köldrekord, men då detta hände

var kylan en del av den fantastiska upplevelsen. Kanske att jag också skall

förklara varför jag var ute mitt i natten, det hör annars inte till vanlig-heterna, jo det var vår hund som ville ut, och då måste man ju gå genast...

VINTERTRÄD

Mitt i natten, mitt i snön

stod jag plötsligt under ett

sidensvans-blommande träd.

En björk,  fylld av svirrande,

surrande, sommarljud

som av tusentals hungriga jättebin.

Himmelen stjärnbeströdd ovanför.

Innesluten i den fantastiska upplevelsen,

stod jag där förundrad, lycklig...

Kontrasten, sommarljud/vinterkyla

uppfyllde mej...

Så med ens...

lyfte blomsterprakten och försvann....

Som en stormvind

ljöd hundratals vingars ljud.

Så, tystnad...

Mitt ansikte mot skyn,

violett morgonljus.

I mitt sinne, förnimmelse av vår,

fast vintern slår köldrekord.

-34gr. Celcius

Jag har försökt beskriva för er, ett av mitt livs mest fantastiska ögonblick,

en naturupplevelse, som jag inte tror är så många förunnat och som jag är

mycket tacksam över att fått vara med om. Hoppas ni kan ana något av

upplevelsen! 

Välkommen igen, om ett par dagar, önskar Sonja.

Så var det dags för en ny vecka med nya tankar och nytt tema. jag skrev

tidigt i morse, för att ni skulle få dagen på er, att kolla upp bloggen om ni

hade lust. Men då jag skrivit klart, gick det inte att spara direkt, utan det stod vänta. Och efter ett tag var allt borta  Då hade jag inte tid att skriva nytt direkt, för då hade vi bjudit lunch gäster. så nu är det snart kväll jag

hoppas någon tittar in även då, annars går det ju att läsa detta i morgon,

om jag lyckas spara förstås. Nu till mina vinterdikter...

VINTERHAV

Vitt, vitt, isande vitt, binder förstelnade vågor.

Öarna skylda i snömjuka bolster.
Skogen vit och rimfrostklädd, allt, allt, isande vitt.

SKIDTUR PÅ HAVET

Nu är den tiden inne, då sommaren

ligger kvar i vårt minne,

endast som ett varmt leende,

från en kär vän.

Nu när livet bara kan anas,

läsas av som spår i snön.

Då känns Du livets Herre

så påtagligt nära,

storheten i Dina händers verk,

förstärks i den isande oändligheten.

Nu landar stjärnorna parvis

vid skidornas rätlinjiga spår

på den gnistrande vita marken.

Luften rentvagen, rykande kall,

livet står stilla i väntan...

Allt skall åter vändas till

värme och ljus en dag.

Som i skapelsens morgon,

av Honom, Livsdirigenten.

Så tackar jag för mej och i dag, välkommen åter på onsdag, då jag ska skriva om ett blommande vinterträd. Mitt i natten, när vintern slog köldrekord.

Ja det var inte i år,som ni nog förstår. I vinter har vi haft 12 gr.som kallast. Inte mycket att skryta med i Januari månad häruppe. Vi syns.

Sonja.

HEj igen, jag vill önska er en skön och trevlig lördag. Här uppe i norrlands kustland är det en klar och lite kylig vintedag, vilket ger mej lust att

skriva om vintern, så det får nog bli nästa veckas tema. Men i dag fortsätter jag på barntemat. Men då kommer det att vara i mera hoppfullt tonläge, än vad det har varit hitills.

Så här går mina tankar i dag.

GRATIS

Allting av värde i livet, är gratis,

det andra är inget att ha.

Statusen  pengarna, makten och våldet,

kan inte förlänga vårt liv med en da´

Men det kan sången och dansen,

och glädjen och skrattet.

Kärleken, Hoppet och Tron

Ta för dej av livet, kom dansa å sjung

om du är gammal, eller om du är ung.

Så blir dessa tre bestående,

Kärleken, Hoppet och Tron.

Men störst av dem är kärleken.

                       1 Kor. 13: 13

HOPPETS RENSEL

Fyll hoppets ränsel, med kärlek och tro.

låt kärleken växa och bygga ett bo.

Låt fredshoppet gå, som en bro mellan länder

knyt vänskapens band, med era händer.

Sänd ditt bröd över vattnet,

så kommer det åter, i tidens längd.

                         Predikaren  11: 1

DRÖMMAR

Låt inte drömmarna i oss förgå,

låt inte livet, försvinna obrukat.

Låt inte ljuset i barnens ögon slockna

och låt inte ängarna dö.

Låt haven leva och jorden och skogen

låt oss alla tillsammans värna livet!

Ja, låt oss alla hjälpas åt att värna om livet för barnens skull, dom som är

vår framtid. Jag vill tacka er som följt med mej under denna vecka och

önska er välkommen till vinter temat, nästa vecka.

Hej igen!

Som ni ser så fortsätter jag som jag brukar, med samma tema

veckan ut. Jag har lyssnat på ring P1 i radion nu på morgonen och det var

många som talade om barns utsatthet. jag kunde inte låta bli att undra om

någon  av dom varit in och kollat på min blogg. Det verkade som att vi hade liknande åsikter, i alla fall. Nu till dikten...

FÖRÄNDRINGEN

Många barns glada skratt har tystnat,

ljuset i deras ögon har slocknat.

Sångerna har tystnat på deras läppar,

och deras nyss så ysterglada ben,

har förbytts i karatesparks träning.

Deras förut så öppna mottagande händer,

är knutna i rädsla, redo för slag.

Deras mjuka hjärtan har förstelnats,

för att orka i en allt otryggare värld.

Och vuxenvärlden har inte tid,

har inte ork...

... för dom måste dansa kring

guldkalven Mammon,

drivna av marknadens krav.

Snabbare och snabbare

går dansen i dag

och alltid i vidare svängar.

Tar mera tid av deras liv,

från deras hem, deras barn.

Tar mera kraft

förmörkar deras dag,

slukar rätt snart deras sömn.

Tar till sist allt,

deras hjärta och själ

som var Mammons tanke

redan från början.

Vad hjälper det en människa

om hon vinner hela världen,

men förlorar sin själ ?

        Mark. 8: 36-37.

Ja, det mesta som jag har skrivit om i veckan, har ju inte varit så lust-

betonat precis, trots att barn är min största glädje i livet. men ändå

kan man ju inte blunda för det som händer och förstå, om man bryr sig .

Men i morgon lovar jag att det ska bli andra tongångar, för visst finns det

fortfarande mycket att glädjas åt.

Vill Du så möts vi då, hälsningar från Sonja.

Hej igen, välkommen till fortsatta tankar om barn i vår tid, tyvärr inte så

positivt alltid, men det måste man ju också våga se, för att förhoppnings-

vis kunna göra något åt.

VÅRA BARNS RÄTTIGHETER

Att bli älskade som dom är

Att få uppta vår tid,våra liv.

Att bli beskyddade.

Att bli uppmuntrade.

Att bli sedda med kärlek.

Att få leka, sjunga, dansa.

Att få ha trygghet i livet.

Att lära känna en god Gud.

Jer. 19:11

Jag vet väl vilka tankar jag

har för er, nämligen fridens

och inte ofärdens tankar.

till att ge er, en framtid

och ett hopp.

 DESTRUKTIVITET

De destruktiva mediautbudet

kommer som mörka skuggor

in genom lykta dörrar.

Överöser våra barn och ungdommar

med sitt negativa budskap.

För att fullständigt dränka

dom i sina vidrigheter.

Suddar ut deras respekt

för liv och död.

Förhärdar deras hjärtan,

släcker deras livsmod,

dödar deras hopp.

Inte ens Gud kan dom ropa på,

han är bortrationaliserad.

HÖRT PÅ DAGIS

Erik 5 år frågar LIsa 4 år.

Tror du på Gud?

Vem är de, undrar Lisa?

Han som bor i himmlen,

och är pappa till Jesus.

Va, är han astronat? !!     

Ja idag blev det en salig blandning, skulle man väl kunna säja.

Men det är ju så, livet är, eller hur?  Ibland är det upp och ibland ner.

Vi skulle inte må bra, av att allitd ha det ena eller andra. I går var det en

grå och mulen dag. I dag strålar solen från en klarblå himmel, och får snö-

drivorna att se ut som rosa maränger, så nu borde man gå ut en stund.

Ha det så bra och välkommen åter om ett par dagar.

Välkommen till en ny vecka, med nya tankar. Hoppas ni vill följa med mej

genom en vecka, där barnens situation i vårt land i vår tid, är temat. Efter

mitt sätt att se. Det kommer lite glädje också i slutet.

SEKULARISERING

Under 100 år var skolans måtto,

FÖR GUD OCH FOSTERLANDET.

Då tog man med Gud i sina beräkningar,

och vårt kära fosterland beskyddades.

Därefter blev måttot,

FÖR MORAL OCH SAMHÄLLE.

Gud togs bort ur sammanhanget.

Vad blev det då av moralen ?

Och vart är vårt samhälle nu på väg ?

Och Gud sade:

Jag vill ge er några  bud

att hålla er till. Jesaja: 48: 18-19

(men ingen lyssnade)

ROTLÖSHET

 Våra barn har mist roten och fästet i livet,

ingenting längre, kan dom ta för givet.

Inga regler och normer, att hålla sig till,

rätt eller fel ingen nu lära dom vill.

Moralen, etiken och Guds bud har försvunnit,

och en fotfästeslös skara barn har vi vunnit.

Jesaja 55. 8-9

NI skall lära edra barn,

vilka vägar de skall gå.

(finns det någon som hör?)

VIKTIGHETER

Det är viktigt och bra att sköta maskiner,

mycket viktigare de än att sköta om barn.

Det är bättre betalt att sköta om papper,

än att sköta en sjuk gammal dam.

Det ger ingen status att människor vårda,

på dem kan man nästan se ner

Nej status det är att över pengarna råda,

är det en man så ökar den statusen mer.

Behövs inte människan, kan man ju undra,

hur kan det ha blivit så här ?

Den tanken vi borde ta och begrunda,

tänk om felet hos oss kvinnor är.

Vi går här så fogligt och kämpar med skiten

med gråten och stressen med snoren och maten.

Vi tröstar och byter ut blöjor på baken.

Klagar iblann litegrann, för varann,

men det blir inte till någon ändring minsann.

Vi tänker ej på, vilket ansvar vi har,

vi bygger upp folket för kommande dar.

Om dagis inte fanns, blev det kaos medetsamma,

då måste kvinnorna hem och plötsligt vara

o, ve och fasa, hur skulle detta gå.

Med datorn och skotern, båten och bilen,

för ungarnas skull, blir vi väl utan med tiden.

Och sjukhus, affärer, skolor med mera,

av kvinnobrist slutade upp att fungera.

Trots det är vi värda en spottstyver bara,

hur ska vi den ekvationen förklara.

Jo vi är för trötta att bråka och kämpa,

dubbelarbetet kan stridslusten dämpa.

Och män är inte dumma, inte lönesättarna heller.

År det vi som är dumma tjejer, eller ? ?

Nej vi är inte dumma, vi vet att människoliv

är mera värt än pengar.

Och att Jesus sa, det ni gjort, för dessa

mina minsta bröder, det har ni gjort för mej.

Nu tror jag det får vara nog med tankar om jämställdhet/olikhet,

vi får jobba på att visa respekt för varandras olikheter.

Som ni nog förstått, ligger barnen mitt hjärta nära, så jag känner

för att skriva lite mera om barn, nästa vecka, från mitt lilla dikthäfte som heter:

Våra barn ropar, SE OSS !! Hoppas ni vill vara med mej då också.

 P.S.

Tack för trevliga komentarer !  D.S

Hej igen, ja då fortsätter vi väl på samma ämne ett par gånger till, hoppas ni vill följa med på en liten bussresa i dag. Vissa tider av livet, har vi inom

familjen bara haft en bil, och då har det blivit så jag har åkt buss, så klart.

Då har jag ganska ofta hamnat i den situation, som jag nu skall berätta om.

PÅ BUSSEN

På bussen fungerar likställdheten,

där njuter karlarna sitträttigheten.

Just där finns ej minsta tveksamhet,

om att det är bra med jämställdhet.

Alla gentlemän, har plötsligen dött

sedan vi jämlikhetstanken har fött.

Där sitter dom med dokument portföljen,

med sin fulla rätt i bussfotöljen.

Bryr sig inte om kvinnan som står,

är både sjutti och åttio år.

Ger inte sin plats åt en blivande mor,

med ett barn på armen och mage stor.

Ser blott på kvinnor som kånkar och bär,

på matkasse och korgar med stort besvär.

En triumferande tanke jag tror han dem sänder,

medan aftontidningens blad han sakta vänder.

Där kan ni stå, ja, det kan ni få,

för att manssamhället ni trampat på.

Bussen är det enda ställe jag vet,

där alla män är för jämställdhet.

Ja det här var ju några år sen, så här är det väl inte nu längre, sen

herrarna har blivet mera vana, menar jag.

Ha det bra med era jämställda gubbar, vi hörs igen om ett par dagar.

Välkommen då.