Alla inlägg under juli 2009

Av Sonja - 27 juli 2009 10:09

Välkommen till en solig julimorgon jag blev så glad och pigg av solen så jag tänkte det är bäst att sätta igång med mitt bloggande ditekt, jag brukar ju oftast inte vara igång förren mitt i veckan. Men nu blev vi bortbjudna hela

morgondagen, och på onsdag skall jag på begravning, och nästa dag då kommer vårt älskade barnbarn Lina hit med vårt efterlängtade barnbarnsbarn Gabriel, som jag har berättat om här tidigare, bl.a när vi var på dopet av honom till Märsta i maj, och  då vill jag ju ha all tid i världen för dom som ni säkert förstår. 

Nu börjar ni kanske undra var dom där fjärilarna tog vägen

som jag hade på temat, ja ni vet ju att fjärilar kan fladdra iväg  lite var som helst, så nu kanske det är bäst att jag fångar upp upp den i flykten.

Och då blir det också en lång flyk tillbaka i tiden. Då jag tack vare vår yngsta dotter  (som nu är mormor till Gabriel), var barn var hon så väldigt

intreserad av småkryp det är hon förresten än, ja både av stora och små djur. Hon kom en dag med en glasburk som hon lagt löv i och där hade hon en liten mask, som jag trodde att det var, men hon sade att det var en fjärilslarv, den ville hon att jag skulle hjälpa till att sköta, men jag sa att den nog inte skulle kunna leva där med så lite luft men hon hade gjort

spikhål i locket så den skulle kunna andas. Detta blev min första närkon-

takt med fjärilar, efter några dagar tycktes jag få mina farhågor besannade

där på glasburkens botten, bredvid kvisten med löv som ännu inte var tom

såg jag ett litet huvud ligga och fyra pyttesmå ben ligga, och en klump till kropp bredvid, på kvällen när jag visade henne detta, ropade hon glad, va

bra, den håller på att bli till en puppa, då kan vi behålla den här hela vintern

och så blev det. På hösten började hon första klass, och på våren började

den  7- åriga "larvskötaren" kolla allt oftare i burken som stod i en pappkar-

tong, i vårt garage. Och en vacker dag, fanns där en liten blå fjäril, Blå-

vinge tror jag den heter, och sedan hon glädjestrålande kommit och visat den för mej, hade hon en liten gripande avskedscsremoni så sprang hon ut och öppnade på lockel, och den flög fladdrande ut till friheten, ut i Guds sköna natur. Det var en härlig upplevelse också för mej, som sedan fått mej att älska fjärilar, både levande och dess färg och form på bild, vilka under-

sköna skapelser, av en mästares hand. Jag tycker att fjärilens utveckling

liknar människans, eller fvärt om, här några tankar om det...


Likt fjärilen vi människor har vår utvecklings tid,

som larven vi lever och äter, och utvecklas i vårt liv

till den vi var ämnad att vara här,

tills den slutliga tiden inne är.


Då likt larven, som en puppa vi bli,

Stilla i väntan, i döden vilar vi.

Där sker den förvandling, som måste ske,

för att vi s.a.s ska bli bevingade.


Då först kan anden lyfta,

och flyga till det hem.

Som Gud har berett de sina,

som längtat till himmelen.


Ja det var första delen på fjärilstemat, jag återkommer om inte förr, så

till nästa vecka, då det blir tankar och bilder från nutidens, fjärilsupptäkter.

Välkommen tillbaka då om ni känner för fjärilstemat. vi ses hoppas Sonja!






Av Sonja - 21 juli 2009 15:20

Hej, och välkommen till en stund bloggande, som jag tycker passar bra i dag

tisdag när regnet ändå öser ner. Annars fårv väl inte klaga på vädret här vid

Skelleftekusten. Och det är nog ett mycket bra väder för växtligheten som det verkar, åtminstone för sådant som växer vilt, och i dag tänkrt jag skriva lite om mjölkörten, den så kallade rallarrosen, i folkmun. Kan det finnas någon som inte blir glad i hjärtat inför de flammande röda livskrafriga "rallar-

rosornas" intåg över kala hyggen, dikesrenar och järnvägsbankar, skriver Astrid Bergman Sucksdorff, som jag lånar en del av texten ifrån idag.Och jag håller verkligen med henne har vi inte alla "rallarrosen" i våra hjärtan, som kära underbara minnen sedan barndommen, vilket slöseri med färg och form

Mjölkörten har oftast frukt, blommning och knopp, på samma stängel, i blomman mognars ståndarna före pistillen, vilket man kan se i de mång- blommiga klasarna, där de övre blommorna har ståndare, medan de nedre endast har en framskjutande pistill.

Både människor och djur älskade dessa blommor, eftersom det var en riktig nyttoväxt. Kvinnorna både här i Sverige, och i våra grannländer, plockade bladen som torkades och användes till te. En gratisdryck tack vara gubbar-

nas slit. Och på hösten plockades den vita mjuka fröullen att stoppa kuddar och täcken med. Bara att ta för sig av överflödet! "Ullgräs" var ett av växtens många namn.

Bland djuren var det nog älgarna som gynnades mest av rallarrosorna. Man vet att under en viss del av sommaren utgör just rallarrosen en mycket stor

del av födan. Älgarna får kanske mera mjölk till sina kalvar av alla rallarros-

orna, Namnet Mjölkört kommer just av att man ansåg förr att korna fick mera mjölk, om man fodrade dom med den här växten.   Förklaringen är att mjölkörten faktiskt är vätskedrivande. Linne nämner  växten som "Elgstjelk"

vid sin Västgötaresa 1746 och som "Elgerams" från Dalsland 1755. Så den var

känd som älgmat redan på den tiden.

Och visst måste gamla tiders järnvägsrallare, vara dom som har gett blomman smeknamnet  "Rallarros" glatt sig åt att en blomma alltid följde i deras spår, på grund av deras hackors och släggors trägna arbeten. För i nybruten mark slår rallarrosen gärna rot, och förökningen går fort  Varje stängels många fruktkapslar släpper ut tiotusentals små frön med sina silverskimmrande hårpenslar, som får fröna att sväva iväg vid minsta vind-

pust. Så lyser snart uthuggningar och vägkanter flammande röda medan karlarna i storvästar och slokhattar med sina grova verktyg  drar vidare.

Alltid med det färggranna röda, hack i häl för att fylla nästa bara markbit 

som följer i rallarnas spår. Jag tror att vår Herre skapade en blomma som kunde trivsas i grus, till glädje för rallarna i deras tunga arbete.


Rallarrosen i våra hjärtan!!

En blomma till lyst

och fägring,

fröullen till kuddar

och dynor,

de gröna bladen till te!


Hoppas ni tyckte det var roligt att läsa om en så  "vanlig" blomma som

rallarrosen, som ändå visar sig vara helt olik andra blommor,  ja Gud

skapar inga kopior i det han gör.


Tack för i dag och välkommen nästa vecka då jag vill ta med er en sväng

inpå Fjärillsvägen, där vi kommer att möta många andra spännande djur

som både flyger och kryper. Välkommen med då vi behöver ju inte vänta  på vackert väder, trots skogspromenaden. Hoppas ni vill gå med,  Sonja.






Av Sonja - 15 juli 2009 15:03

Hej, förlåt att jag låtit er vänta längre än vad som var meningen, när jag skrev sist, det har kommit en hel del oväntade saker i min väg, så då får man ta det som är viktigast först, och det här med bloggen är ju mera en hobby-sysselsättning, och jag hoppas att ni inte blivit alltför övervänt.  Men nu är jag i alla fall på gång igen, jag hade ju nämt om att jag  kanske skulle skriva om daggkåpan i dag.

Nu när det har varit några varma och soliga dagar, blir man ju lätt varm och svettig och torr i halsen, då är det lätt för oss att gå till vattenkranen, och spola upp riktigt kallt gott vatten, och låta den kalla drycken fylla din mun och din strupe, och känna svalkan i kroppen och få ny energi. Törsten är släkt för den här gången, en självklarhet för oss, men bara en dröm för andra. när jag skriver det kan jag inte låtabli att tänka på dom som bor i

Afrika t. ex. och andra varma länder, kan ju få gå miltals ibland, för att

komma åt lite vatten, kanske från någon sjö med orent vatten, som sedan kan vara skadligt att dricka. Ja vi har mycket att vara tacksam för i vårt vattenrika land.  Vi kan ju också hjälpa till med att skänka pengar till vattenprojekt som pågår på många ställen, ofta genom kyrkornas hjälpin-

satser.

Så till daggkåpan, visste du att det är en väldigt speciell växt. Dess blad är ju formad som en skål.Tidigt varje morgon kan man se en droppe av nattens dagg, glittra i bladets mitt. Bladet behöver inte ens regn, för att dra till sig vatten. Ur själva luften runt omkring suger växten upp fuktighet, så den kan leva inte bara själv, utan den kan ge av sitt vatten till törstande in-

sekter som behöver det för sin överlevnad. Som vanligt en underbar och

nyttig skapelse av skaparen,

Vi kristna skulle kunna se oss som ett daggkåpeblad, vi har fått del  av det

vattnet somJesus kallade för det levande vattnet som flödar som en källa

inom oss, genom att berätta om honom, och den glädje som finns i tron,

kan någon annan finna den levande vattenkällan. Som släcker livstörsten 

som många människor bär på idag kanske utan att förstå det själva.

På så sätt kan vi rädda många inte bara med det lekamliga vattnet, utan också av det levande vattnet som ger evigt liv. Efter som vatten är en nödvändighet för att vi skall kunna överleva. Ett stort glas kallt vatten för den lekamliga törsten, och tid och hjälp för samtal och kanske bön för någon som är törstig på insidan. Så kan man få vara som en daggkåpa också som människa.

Alla dessa ord och tankar bara för att jag skrivit en dikt om daggkåpan, nej

kanske inte bara därför utan jag ville också dela dessa tankar som jag tyckte var värdefulla. Jag har lånat delar av texten från LP-nyheterna, som jag får

varje månad eftersom jag skickar pengar till den verksamheten. Det kan

ju också få användas till att släcka törsten för behövande, med vatten både

andligt och lekamligt.  "Ofta tror vi att det vi gör bara är som en droppe i havet. Men havet skulle vara mindre utan den droppen"   Det var Moder Teresa, som sa de visdomsorden.   Nu till min lilla Daggkåpedikt, där en Nyckelpiga lyser upp bladet med sin vackra röda färg.


DAGGKÅPAN

Som ett litet rött smycke,

sitter hon där, nyckelpigan.

Mitt i det gröna daggkåpebladet,

släcker sin törst, i en droppe av dagg,

som glimmar och glittrar däri.

En vacker bild, ja poesi...


Tack för i dag, hälsar

Sonja



Av Sonja - 8 juli 2009 11:46

Välkommen till några sommartankar mest i form av blommor, jag hade ju Linnea som ämne sist och i dag vill jag fortsätta med ännu en klockformad

blomma, nämligen blåklockan denna underbara skapelse också den gjord av en mästarhand liksom allt annat som naturen nu bjuder oss, det verkar

finnas ovanligt mycket blåklockor i sommar, kanske tack vare regnet, ja det

finns ju alltid något gott också av det myckna regnandet, men nu känns det som att det skulle räcka både för blåklockor och för bönder. Jag har varit

på bön i kyrkan nyss, där bad vi om uppehållsväder åtminstone mellan tolv och ett, eftersom det var några som skulle ut på torget och sjunga en timme då, och just nu skiner då solen här då klockan är prick tolv. Hoppas

det håller upp lita längre än det vi bad om. Nu tillbaka till blåklockan igen,

det finns inte så mycket skrivit om den som man skulle kunna tro, på en av

mina böcker här finns en stor vacker blid av blåklockan på framsidan, men

innuti beskrivs den bara som ett bra skafferi för spindlar och olika flygfän,

så jag blev mycket besviken, nu har jag slagit upp en uppslags bok för att

få lita mera stoff, här berättas det att den tillhör släktet fam. klockväxter

vilket man ju förstår, det finns ca. 300 arter men endast 10 i sverige, främst innom den norra tempererade zonen, finns liten blåklocka. Större blåklocka med mörkare klockor är allmänna upp till Dalälven. Ja det är i stort sett vad jag kan berätta om denna vackra örtväxt. Men ni känner ju till den så väl, så mer behövs kanske inte. Gör som jag gå ut och plocka en bukett, gärna tillsamma med prästkragar, eller skira vita hundlokor. Det senaste förslaget kommer jag ärligt talat med för att jag har en liten dikt om just den sist- nämda blomman.  Det har jag konstigt nog inte om dom två förstnämda.


HUNDLOKAN

Nu står Hundlokan här,

i sina skira spetskragar

mjukt vaggande i sommarvinden.

Som ett böljande vitfradgat hav

med skummande vita vågtoppar,

i det gröna böljande sommarhavet.


Jag kommer tillbaka om några dagar, och skriver bland annat om daggkåpan,

"bara" ett blad, men en viktig sommar växt. Tack för att ni tittade in i dag,

och välkommen åter, varma hälsningar från Sonja.



Presentation

Omröstning

Vem är du som besöker min blogg?
 Allmänt intresserad av diktläsning
 Kristen diktläsare.
 Bekant
 Familj
 Övrigt

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards