Hej och välkommen åter till min blogg, efter en tids uppehåll, är jag på gång igen. I natt när åskan mullrade

som värst, kom jag att tänka på att jag hade en dikt om åskväder, i min sommarlovs bok så jag tycker det är

lämpligt att börja med den. Ni som bor i Skellefte trakten, har väl liksom jag haft en mullrande vaken natt ?

Här kommer dikten...

ÅSKVÄDER

Molnen tornar upp sig i fjärran

oformliga, som för jästa vetedegar,

oupphörligt växande, sprickfärdiga...

Havet speglar himmelens blygrå färg,

krusig är ytan, i skrämmande väntan...

Vinden ligger stilla i träden,

inväntande utbrottet, allt tycks hålla andan.

Bara fåglarna flyger, ängsligt pipande,

lågt över land och vatten.

Hela naturen vet...

i den tryckande värmen, väntar på utbrottet !

Så plötsligt, lyser den första blixten fräsande

upp kvällshimlen, och åskan rullar med alla

sina hästkrafter, med dunder och brak ut över

himlavalvets bro.

De sprickfärdiga molnen brister nu med en

våldsam kraft...

och låter sitt våta innehåll, forsa ner emot den

väntande marken. Som fylls till bredden...

av åskregnets studsande droppar.

Den svarta himlen, blir ljus av åskans fräsande

ljusstarka blixtar,

vars blixtar syns även om man blundar.

Vinden har dött, luften står stilla,

fåglarna trycker i bo...

Vilket skådespel ! vilka naturkrafter,

något som människan, inte lyckats tämja.

Så vaknar vinden igen, efter den ofrivilliga stillheten inför åskvädret, björkarna skakar sin gröna krona i glädje,

och solen börjar återta sin makt över himlarymderna. Då vill jag skriva en annan dikt som heter ...

EFTER REGN

Som solsken efter regn, är din omsorg Gud

din värme läker såren, på själens ömma hud.

Nu efter mörka skyar, ser jag sol igen

tack vare gråa dagar, jag märker skillnaden.

Tack för att du åter, ljus till själen skänkt

tack, för hoppets tankar, som på nytt jag tänkt.

Som solsken efter regn, känns luften klar och ren

av din kärleks skugga, ger solen återsken.

Ditt solljus öppnade min blick, så en skymt

utav livets ljus jag fick,

när tankarna blir stela, och själen torr av törst,

du ger oss livets vatten, och skänker hjärtat tröst.

Du sänder skurar utav nåd, som tvättar själens sår

allt liv behöver värme, allt liv behöver regn,

i trygghet kan vi lämmna allt, i vår faders hägn.

STRAND PROMENAD

Drivved, gråtonad

i fantastiska former,

åratalsslipade av havet.

Sammetsmjuka i handen,

disignad av en mästare.

STENEN

Att en sten,

kan vara så slät...

Så skön att hålla i handen,

att stryka mot kinden...

att bära i fickan,

som trygghet...

Kanske för att

den är en flisa,

från urtidsbergen.

Som slipats, och slipats...

av vågor och sand,

sen urminnes tider

tills Nu...

Ja, nu fick ni lite dagsaktuella tankar om åskvädret, som härjade här i våra trakter hela natten, nen nu skiner

solen igen, och har man nära till stranden så kan man göra ett och annat fynd, disignat av en mästare. Önskar

er/oss en skön sommarhelg, även om åskan ju ofta brukar dra iväg med värmen. Men huvudsaken att solen skiner,

då brukar vi ju få värme på köpet, kram från mej, Sonja ! 

P.S Nu ska jag försöka hålla mig till lördagsbloggning igen.  Ha det gott !!  D.S

Välkommen, i dag är det första gången som jag känner att namnet skrivlusten som min blogg heter, inte känns

riktigt passande, efter som jag i dag skall skriva om sorgen som tema. Det är nämligen så att min syster Gun-

borgs och Martin Lundström som var prästpar här i Burträsk några år, deras yngste son Erik endast 57 år gammal   

hastigt dött i en hjärnblödning, vilken chock för oss alla. Han bodde ju i Sundsvalls trakten, så det blir begrav -

ning där, nästa helg. Så tragiskt och sorgligt ! Mitt i livet, fylld av arbetslust och glädje, så brast livsdroppen...

     Frälsarkransens tema den veckan, var just den svarta pärlan, Nattens Pärla /utsätt oss inte för prövning ...

vilket ju kan passa bra i den sinnesstämmning som jag är i just nu. Den svarta pärlan står för  livets mörkaste

stunder. Men för att uppleva dagen, måste man utstå natten.  Gud är inte borta. Nattens pärla står för det

mörkaste i livet, ångest och tvivel, rädsla och övergivenhet. Rymmer övergivenhet och förtvivlan. Var finns

Gud ? Varför måste vi dö ? Att stanna upp inför det svåra är nödvändigt. Det finns ljus i mörkret fast vi inte

ser det. Gud finns med i den svartaste natt. Ingen är övergiven.

     För att nu återgå till bönens trädgård, som ju hör till temat, är växt valet förstås i mörka färger. För att

ge sorgens färger, och känsla. Ingång mellan mörka granar. Friväxande Tujahäck mot infarten. Många av de

växter som finns här, har en mörkt rödbrun bladfärg. T.ex revsugan som täcker marken, silverax och purpur-

apeln. Vita liljor betraktas av många som en traditionell "begravninge blomma". Utrymme har också lämnats

för en symbolisk kompost. Av jord är du kommen...

       Men sedan tack och lov, så slutar det ju inte där, utan fortsätter med den  vackra, vita...

Uppståndelsepärlan /rädda oss ifrån det onda, Ditt är riket, Din är makten och äran, i evighet.  Amen!

Den vita pärlan står för godhetens seger över ondskan. För hoppet som övervinner oro och rädsla. Den

vill ge frid och ljus.

Natten är över. Morgonen är kommen. Här flödar ljus och liv. Skuggorna bleknar och försvinner. Ingenting

är längre svårt. Det som vi trott var fjärran är nu närmast. Ljuset är inte bortom, det är innerst och genom-

lyser det yttre. Detta är fridens pärla, att vila från möda, i ljuset. Uppståndelsepärlan är även hoppets pärla,

den som får oss att hoppas när livet bär emot. Mitt i all oro över framtiden och nuet vill den påminna oss om

det godas möjlighet, att besegra det onda, att söka ljuset. Att aldrig sluta hoppas. Och be om hopp och för-

nyelse.

(Min kommentar, Jesus säger ju, "den som tror på mig, skall leva om han än dör" det är uppståndelse löftet.")

      Så till växtvalet, och tankarna omkring detta, i bönens trädgård. Vit pärla ska ge en känsla av ljus och av

överdåd. In genom en pelare med klematis. Doftande schersminer, på båda sidor, Brudspirea, snöbollsbuske,

och häggmispel ramar in planteringen och ger ett överdåd av vita blommor. Iris, Bergnarv och spetsmössa täck-

er marken med vita blommor. Det är beskrivningen över den del av trädgården som handlar både om döden och uppståndelse livet. Jag börjar längta att få besöka trädgården på nytt, vi var ju där i våras och då var ju inte

allt ut planterat, så det skulle vara fint att se igen.

Så vill jag avsluta med en av mina  s.k. Begravnings dikter, som förhoppningsvis kan ge lite tröst...

HAN

I sorgen finns Han, som är glädjens källa.

I mörkret finns Han, som är livets ljus.

I gråten finns Han, som vet om våra tårar.

I smärtan är Han, som var smärtornas man.

I tomheten finns Han, och fyller behoven.

I brännande törsten, han livsvatten ger.

I kylans natt, finns hans kärleks värme.

I hopplösheten, Hans ord består...

Se, jag vid din sida går och omsluter Dej

på alla sidor, intill tidens ände.

Tack för i dag, nu har jag bara en av Frälsarkransens pärlor kvar, till nästa gång. Hälsningar Sonja !

God morgon och välkommen på en fortsatt promenad, genom "Bönens trädgård" som jag ju berättat om förut så

bygger den trädgården på färger och former utifrån rubriken, så jag tror inte att det behövs någon mer precenta-

tion om detta. I dag har vi kommit till en annorlunda och ganska färglös pärla, nämligen den sandbruna Ökenpärlan /

låt Din vilja ske, är den text som följer efter den. Pärlan som symboliserar motgångar, stunder då livet ter sig som

en öken. Men att acceptera svårigheter är ett steg mot att besegra dem.

     Ibland kan livet upplevas som en öken man har ingen lust, ingen ork, ingen att tala med. omvärlden tycks karg,

ödslig och fruktlös. Ingen kan helt undvika livets öken, förr eller senare kommer den. Öknen är en plats av saknad

och längtan efter liv och efter vatten, den drar livet till sin spets. Vad behöver jag för att leva ? Att komma igen-

om öknen är svårt. Men vi kan träna oss i att möta den och att vistas i den. Ökentiden kan hjälpa oss att särskilja

det viktiga från det oviktiga.

      När vi lämnar öken, svårigheterna, bakom oss upptäcker vi att motgången lärt oss något, den ger oss perspek-

tiv. Tänk på ditt livs öknar och hur du kom igenom dom. Vad får dig att mogna ?  Vad innebär öken för dig ?

      Utformningen här ute vid trädgården var förstås helt annorlunda, i detta fallet, sand, sand och någon sten här

och var, torrt kargt och sparsamt med växter, något magert barrträd, några få andra låga barrväxter, timjan och

taklök ger ökenkänsla, torra kvistar och någon maskäten bräda förstärker ödsligheten, Så sand, sand, och sten...

      Man blir nästan torr i halsen, bara den lilla stunden man går igenom den delen som var öken...

(För några år sedan vet jag att Martin Lönnebo berättade i T.V om att han och några andra "vandrare" gått vilse,

och kommit in i ett ökenområde, så det är inte underligt att han har med ökenpärlan, i detta sammanhang.)

Men nu ska vi fortsätta med den kanske vackraste och mest glädje fyllda pärlan i mitt tycke, nämligen

Bekymmerslöshetspärlan / ge oss i dag det bröd vi behöver

Den himmelsblå pärlan är livets rastplats. Där är lugnet nära livslust och livsmod. Här får vi vara, utan att göra.

Här finns inga krav. Njut !

På andra sidan öknen, väntar den blåa bekymmerslösheten. En rastplats, en vilopaus att sträcka ut sig på och

njuta. Ofta frågar vi oss själva: Vad ska jag göra nu?  Den blå pärlan frågar oss: Vad kan jag utelämna ? Under

livets blåa, bekymmerslösa ögonblick svävar vi fritt och ingenting tycks oss svårt. Som fåglarna under himlen,

välsignade ögonblick av frid och ro. Ta vara på dessa viloplatser, en stund på stranden, vid havet, med barn

eller barnbarn. Förflytta dig till en sådan "bara vara  plats".

      Utformning och växtval. Blå som en molnfri sommarhimmel. Spaljeér med två olika sorters klematis, en

tidigt blommande och en senare, spaljeérna avskärmar mot ökenplatsen, vi nyss lämnat. här vill vi inte tänka

öken.. Många blå växter går mot lila,tex. backsippa, salvia, bergklint, syren (som ju även ger doft) men även

rent blå växter som tex. berglin, bergvallmo, bolltistel och riktigt blå strandiris. Som marktäckare används

ormöga, vintergröna och karpaterklocka. Har försökt täcka en lyktstolpe, med blågullregn men är osäker om

den kommer att klara kilmatet här.

Till sist vill jag, med en av mina dikter uppmana  Er..

CARPE DIEM

Grip dagen, som Gud dej ger.

Himmelen rodnar av glädje,

inför den kommande dagen.

Guds finger har skrivit in

ännu en dag av nåd,

i vår historias dagbok.

En oanvänd dag,

till Dej utgiven...

Grip dagen i glädje !!

Tack för i dag, jag önskar er en skön och trevlig helg, Sonja !

Hej och välkommen, till en fortsatt promenad genom Martin Lönnebos, "Frälsarkransens" inspirerade så

kallade "Livets trädgård" som nu arbetas med för fullt,  intill kyrkan i Kusmark. Den pärla som kommer nu

efter "Jag pärlan" som jag skrev om förra gången, är "Doppärlan"/låt ditt rike komma, det är den vita pärlan

som manar oss att våga börja om på nytt. Den rymmer dopets löfte om obegränsad nåd och förlåtelse. Det

är aldrig för sent.

      Vi söker väl alla, mer eller mindre medvetet, efter bekräftelse på att vi gör rätt, att vi duger. Så formar

vi våra liv därefter. Vi gör saker för att vi måste eller för att duga. Den stora vita pärlan i armbandet talar

om att vi duger som vi är. I dopet möts människan och Gud, Säg ja till livet så som livet i dopet sa JA, till

dig.

      Ett vackert konstverk gjort av elever på konstlinjen på Solvik pryder platsen, den är i formen av en ca.

1 m. i diameter, stor cirkel, i rostfritt stål, öppen mot himmelen på övre sidan, en 2, 3,dm. öppning, i botten på detta konstverk, är det ett vackert format fat, med tanke på t. ex. barndop, ovanför den svävar en vit "andens"

duva. En mycket passande och vacker symbol för Doppärlan.

      Växtvalet går ju i denna plantering i vitt förstås. Här växer många folkkära perenner som Vita löjtnats-

hjärtan, brudslöja, vit pion ,där finns också vita syrener på stam, vit snöbolls buske m.m

      Ja som ni ser är det mycket vackert och annorlunda som nu tillkommer på denna plats, så ta er god tid

nån vacker dag, i sommar och far dit och titta. Det finnas också kaffeservering där under sommaren.

                                                  
                                   Tack för i dag, ha en skön helg, önskar Sonja !

Hej och välkommen i midsommarregnet, det passar ju bra att sitta inne och kolla på bloggar en sån´

här dag, även att skriva känns lättare, än om det hade varit soligt och vackert som det ju varit dom

flästa dagarna under helgen. Som ni ser så fortsätter jag på samma tema som förra gången, så att

ni får lite sammanhang i min berättelse, även om jag inte kan ta med allt. Jag börjar nu att berätta

lite om Pärlornas betydelse, radbandet består av arton pärlor. 12 runda i bibelns sista bok, Johannes

Uppenbarelseboken beskrivs den himmelska staden, med 12 portar som var och en bestod av en enda

pärla, Därifrån har vi motivet till psalmen "Han har öppnat pärleporten" som är psalm nr. 235, läs i-

genom den, eller sjung den om du kan melodin.  Det är en vacker psalm, och i radbandet har varje

pärla sin egen betydelse och mening, Ta hjälp av pärlorna, uppmanas vi av konstruktören, och följ

med på en resa, som går inåt. Det är inte nödvändigt vis en lätt resa. Men var lugn. Pärlorna handlar

inte om prestantion, de är bara till för att användas på var och ens eget sätt.

            GUDSPÄRLAN / Vår fader, du som är i himlen. Den gyllene pärlan, påminner om att det finns

någon som alltid är med oss, den är bönekransens början och slut. Till den finns en dikt som lyder så,

Du är gränslös, Du är nära, Du är ljus, och jag är din.

             Vad gav denna pärla då för inspiration, till  växter i "Livets trädgård" som nu håller på att

verkställas utan för Martin Lönnebos barndoms kyrka ?  Jo Guldfärgat blev strålande gult ! Det vill

säga, växt valet blev: Gulbladig smällspirea, daggkåpa och penningblad bildar en gulgrön bas. Och

gullviva och påsklilja för tidig blomning, och förstås påskliljans koppling till påsken, därefter smör -

boll, med sin pärl-lika form. Gul daglilja och dagöga. Så jättekungsljus kändes passande både på

grund av färg och namn "Jag är världens ljus". Där växer också gul pion och gul klätter ros `Helen`

För att det skall bli ytterligare en fest för ögat finns också ett äppelträd planterat, vars frukter är

lysande gula. Där är ytterligare planterat ett träd som kallas maackia ett mycket ovanligt träd som

dom inte vet om det kommer att klara av vårt kilmat.

          TYSTNADSPÄRLORNA. Sex avlånga pärlor manar till tystnad. Försöka stänga av det som stör.

När vi närmar oss det eviga, är vi på en plats där orden inte behövs.

Jäkt och stress ytmärker det moderna sammhället. De sex tystnadspärlorna, finns i kransen för att

påminna om vikten av att stänga av malande tankar och prestationskrav och bara vara. I tystnaden

kommer vi i kontakt med vårt innersta och låter tala. Låt tankarna skölja bort. Begrunda friden ....

I trädgården finns ännu inga tystnadspärlor färdiga, men tystnaden kan finnas i mellanrummen där

mellan pärlorna, i mellan rummet mellan orden och tankarna.

Nu avslutar jag vandringen genom Bönens trädgård för i dag, och åter kommer snart igen. Men nu

innan jag slutar vill jag ta med en av mina egna dikter, som jag tycker passar bra ihop med pärlorna.

LIVET

Vårt liv, är som en

skimmrande

droppe en pärla.

Glittrar i glädje

men mognar i sorg.

Grumlas och fläckas

på frestarens torg.

Livet en droppe

att älska och vårda,

med kärlekens ögon

skön att beskåda.

Men skör, är vår

enda droppe av tid.

När livsdroppen brister

skall människan dö,

då uppenbaras

vårt evighets frö.

Evighetsgåvan Gud

gav till vårt liv.

Med hisnande...

framtids perspektiv !

Slut för i dag, och trevlig fortsättning på midsommar, hoppas att gårdagens vackra väder återkommer.

Kära hälsningar till Er från mej, Sonja.

Välkommen att gå med en stund genom "Bönens Trädgård" som är inspirerad av Martin Lönnebos "Frälsarkransen"

som ni alla säkert känner till sedan förut, så det  "bönearmbandet" fodrar ingen närmare precentation kan jag tro.

Vi var där här om dagen med församlingens pensionärsgrupp, det regnade på morgonen så jag började be om uppe-

hållsväder innan lunchtid, då vi skulle iväg och jag fick också bönesvar så vi fick en fin dag där i Kusmark som är

Martin Lönnebos hemförsamling. Först besökte vi den stora vita kyrkan, och fick ett fint mottagande där med en

kort avdakt, på Bönekrans temat, och musik ock sång vars sångtext var gjord av Martin Lönnebo, och tonsatt av

kyrkomusikern Hilding Carlsson som satt vid orgeln även nu. Där mottogs vi även av den unga damen som skulle Guida oss, som även visade sig vara en av idegivarna till denna trädgård, så det var ju fantastiskt att få en så kunnig och intresserad ledsagare ini denna annorlunda trädgård. 

 Den första platsen vi stannade på var en stenlaggd rundel, som kallades för kompassrosen, där i mitten

fanns "kompassen" som bildade en stjärna med vädersträcken, norr/söder, öster/väster förstås, och till den är

en dikt skriven som jag inte kan låtabli att delge er, jag tycker den säger så mycket...

Sök ej öst eller väst

Sök ej syd eller nord,

Förena hjärta och hjärta

Och sök i mitten

I ditt väsens djupaste djup

Finns pärlan utan like

Som speglar Guds rike.

Det berättas att Martin Lönnebo fick iden till Frälsarkransen, när han som nybliven pensionär, var på en se-

mester resa i Grekland för att båtluffa, läsa och koppla av. Men då kom det en alldeles för tidig höststorm,

som tvingade båten i hamn på en ö, men endast 47 innevånare, inklusive byns präst. I väntan på att komma

vidare, började han skissa fram Frälsarkransen. Kanske längtade han själv då efter något "handgripligt" att

finna Gudsgemenskap med i denna situation. Han funderade kring ett redskap för andlig träning, det var fyra

saker som framstod viktigast, 1. Det skulle vara i bönens form. 2 det skulle sammanfatta kärnan i Kristen tro

3 Det skulle kunna tilltala den moderna människan. 4 Det skulle vara konkret, greppbart och något att sätta i

händerna på folk. ( Min kommentar, och det kan man ju verkligen säga att han lyckades med.)

Men kanske ni undrar, hur kunde det bli en trädgård av denna armbands ide´ jo det berättas att att hans hemförsamlings anställda var på en "Kick-off" för några år då sedan föddes iden att skapa ett projekt kring

Frälsarkransen och tanken på att göra en trädgård, i Frälsarkransens färger föddes, och har nu utvecklats

till något helt unikt. Där ca 50 personer, deltagit i det praktiska arbetet, sammanlagt handlar det om ca 1000

timmars arbete, företag har ideellt bidragit med produkter och tjänster. Denna sammanräkning gjordes hösten 2012,sedan dess har det gjorts ännu mer !

Hela tiden har det gjorts i nära dialog med Martin Lönnebro, som bidragit med ídeer och uppslag, och kommit

med uppmuntran på olika sätt.

Det finns mycket mera att berätta om i detta ämne, men jag tror att detta får räcka för den här gången.

Ett tips bara, ni som bor i närheten av denna Bönens trädgård, gör ett besök där för att få se något helt

unikt, gläd er ni som bor här i östra norrlands kusten, det ligger ju nära till för er.

Jag kommer igen och berättar lite mera till nästa gång, kära hälsningar från mej, Sonja !

Ja, jag vet att det är slut på maj månad nu, men eftersom jag fortfarande vill hålla kvar lite av den

så väljer jag att ha detta tema, även om vi nu är inne i den första dagen i juni. Välkommen förresten

ni som kollar på min blogg den närmaste tiden. Jag såg i Norran i torsdags att för 50 år sedan altså år

1963, var det värmebölja och badpremiär redan så tidigt som den 30 maj, kl. 7 på morgonen hade man

19 grader varmt och fram på dagen 27 grader i skuggan. Då bodde vi inte här, men något liknande har

vi ju upplevt nu. Och nog är det väl så man har tyckt att det nästan varit för mycket av det goda, eller?

   25 år senare 1988, läser jag att Tjejmilen gick av stapeln i Skellefteå, loppet hade lockat 700 deltag-

are, olika åldraroch genomfördes en osedvanligt varm och solig dag, tremometern visade 30 pluss på

skuggsidan. Värmen och vätskebrist ledde till att fem personer fick föras till sjukhus.

 Ja det är väl något av en liknande värmebölja vi fått uppleva nu också, och man har ju oftast velat

sitta i skuggan, för att inte riskera att bli bränd av den starka solstrålningen, vi här i norra norrlands-

kusten har ju haft ovanligt varmt, har här en bild av Sverige kartan i går den 31 maj, och hela landet

är mer eller mindre rödfärgat, men här uppe är den mörkrkaste  rödfärgen, och så har det ju varit hela

Maj månad, men i dag då vi går in i första riktiga sommarmånaden juni, då är det lite svalare, och har

t. o.m regnat en aning, det tror jag inte att det gjort här sen i början på Maj ??

  Vet ni, att juni är den ljusaste av alla månader här i Sverige. Ja allra längst här uppe i norr går ju solen

aldrig ner och på Gottland och längst norra delen här uppe hos oss, ligger solskenstimmarna i genomsnitt

på mer än tio timmar. Det är mest i hela Europa, vilket man kanske inte kan tro ! Juni brukar vara den regnfattigaste månaden, och medför då också en ökad brandrisk, så vi får tänka oss för om vi är ute och

grillar eller så. Havsvattnet tar ju lång tid på sig att värms upp, så vi här vid Norrlandskusten får nog ta,

det lite försiktigt än ett tag, men vi som bor här vid älven kan ju känna att det är riktigt ljummet där.

  Det är bara ca. tre veckor sedan vi kom hem efter en resa i Gävletrakten, när vi for därifrån var björk-

löven som musöron, som man brukar säga, när vi kom hit hem till Skellefteå fanns det inga nämnvärda vår-

tecken att skåda, men innom en vecka exploderade naturutvecklingen, som den ofta gör här uppe i färger

och former, av en inneboende livskraft som spränger alla gränser, och breder ut sig över den nyss snöblöta

norrlands marken. Och nu har både påsk och pingst liljornahaft sin intensiva blommningstid, och tulpaner

och löjtnanshjärtan, m.m sprider Guds variations rikedom inför våra ögon. Tack Herre för årstidernas

växlingar, som du åt oss ger, kärleksfullt danat, så att vi ser, att vi tryggt kan lämna våra öden, till honom

som har övervunnit döden.

Så säger jag väl tack för i dag, det blev ju ganska mycke text men jag hoppas att ni orkar och vill läsa allt

ändå, jag önskar er en skön sommarhelg, och allt gott Sonja !

Välkommen till dagens bloggstund, som ni ser är det Jesus-manifestationen som är huvudtemat i dag,

det är ju en vecka sedan den gick av stapeln i Stockholm, ca. 15000 kristna från olika samfund och org-

anissationer beräknades vara på plats för att ge Jesus äran och göra hans namn synligt i vår huvud stad.

Denna mannifestation startade år 2008, och nu är den på väg ut över landet så också här i Skellefteå i dag.

Kom och var med och ära Kungars Kung ! Vi kommer att marschera från olika håll, bärandes på plakat med

olika "Jesus citat" fram emot torget, där det blir Gudstjänst kl. 14:00 gemensamt för alla församlingar från

stan med omgivningar. Det kommer säkert att vara en härlig känsla av gemenskap och glädje att gå där till-

sammans för att upphöja Jesus, som är vår tros stöttepelare och Herre. Talare på torget blir Johan Holmgren,

Präst i Ursvikens kyrka. På scenen skall många samfund och grupper vara representerade gm. sång och musik,

tal ocg bön. Välkommen att delta i gemenskapen, denna vackra sommardag. Samlingen beräknas ta ca en timme.

Med anledning av det vackra vädret, tycker jag att det kan passa med en sommardikt, jag tar en som heter...

SOMMARPSALM

Som en fläkt av evighet, känns sommarvindens sus,

sommar psalm och sommarljus, i försommar psalmers brus.

Nu sommarängens blommor, bär vittnesbörd om Dej,

och sommarfågelns drillar, som lovsång känns för mej.

I varma försommardagar, mitt hjärta fylls av fröjd,

jag tackar dej o Herre, för sol på himlens höjd.

Jag tackar dej för havet, och strandens mjuka sand,

jag tackar dej för gräset, och barnet vid min hand.

Är nu vår tid på jorden, blott försmak av det land,

som beretts för dina barn, på evighetens strand.

Hur kan väl någon avstå, hur kan nån säga nej,

när arvslott vi till himlen, har fått som tror på dej.

Din storhet livets Herre, vi kan ej rätt förstå,

vi har ej fantasi nog, vi klentrogna och små.

Men du har lovat älska oss allihop ändå,

som tack till livets Herre, vår lovsång höjas må !!

SOMMARBILDER

Hundlokan står skrudad,

med sina skira, vita sommakragar,

mjukt vajande i försommar vinden,

som ett böljande vitfradgat  hav

med skummande vita vågtoppar,

i det gröna böljande havet.

Och fjärilsvingarnas

fladdrande lycka,

över ängens glädjehav,

njuter näktarfyllda skålar.

Nu slutar jag med förhoppningen om att vi får träffas på torget, efter mer eller mindre långa promenader

dit, för en Jesusmanifestations Gudstjänst i glädje och gemenskap, vi ses...  Hälsningar Sonja !