Hej, i dag ska jag försöka samla ihop Luciatåget, som igår verkade få ett

eget liv, sedan jag stängt bloggen . Jag skrev den dikten , med viss möda, på högra sidan av skrivfältet. När jag sedan skulle gå in och visa att det gick bra, fick jag ju se att det gick det tydligen inte. För då var hela Luciatåget i upplösnings tillstånd, med raderna kringspridda överver allt, även i dikten

på vänster sida. Så efter mycken möda och hjälp av Anki, lyckades vi till slut

rensa bort alla Luciaraderna. Men skam den som ger sig, nu skriver jag den igen, med tanke på att det säkert är många av Er som kan känna igen sig.

FÖRE LUCIATÅGET

Det hörs ett sorl av röster, utifrån stora salen.

Här bakom övas sånger och här förbättras talen.

Men snart skall lampan släckas, och tyst bli i salongen,

när Ljusets brud med tärnor skall vandra uppför gången.

Men än så övar någon sig på Luciasången.

Jag tror att det är säkert , för femtielfte gången.

  Natten går tunga fjät, vad betyder fjät ?

  Runt gård och stuva, ska det heta stuva?

  Ja tänk, för att det ska rimma på ruva..

  Kring jord som soln`förlät, heter det förlät?

  Eller ska det vara förgät ?

  Skuggorna ruva, Ruva ! ?  Det hörs ju inte klokt !

Hyss, nu är det snart dags, ställ upp er nu på led.

Är ni inte klara strax, NEJ, kronan är på sned !

Nån trampar mej på tårna,  ja Anna kauffa mej,

stå inte så hemskt nära, jag kan ju bränna dej! !

Säj, ska det heta stuva, finns ingen här som vet ?

Usch, vad jag börjar gruva, känn här vad jag är het.

Jag tror då snart jag svimmar, om längre jag får stå,

fy, ungar vad ni stimmar, ställ upp er två och två.

Men, nu så öppnas dörren, Luciatåget går,

så vacker är Lucia, med långt och rågblont hår.

Och ingen i publiken, kan ana spänningen,

i varje tärnehjärta, bak Luciaklänningen.

När stilla de framskrider, till samma gamla sång,

som mamma sjöng när hon också tärna var en gång.

Natten går tunga fjät, runt gård och stuva,

och sist i tåget, skymtar man en tomtes röda luva.

Ja, visst kan man le i dag, åt den gammelmodiga texten ? Och samtidigt glädja sig åt , dagens texter som, Ute är mörkt och kallt, i alla husen, lyser

nu över allt de tända ljusen. Den texten förstår dom flesta barn...

Följ med mej, så skall jag berätta om em Luciamorgon på dagis.

Trötta föräldrar, med barn  och ljus, kommer till dagis ett julpyntat hus.

Spända av förväntan, är både barn och dom, som till sitt jobb, nu snart

skall vända om. I rummet bredvid, där byts och knyts, krånglas med batterier och svårtända ljus. Nu måste vi gå in, dom har inte tid längre att vänta, men du har ju inget glitter fått i håret lilla jänta, men sedan sista

tärnan fått glitter i sitt hår, så öppnas sakta dörren, Luciatåget går..

(sång) Nu kommer någon där, Ni vet nog vem det är..Sa  ang ta a  Lu u

sia, Sang ta Lu sia...  Lucian som i tåget går, är inte en, men fem , och

tre stycken är pojkar, utav dem. Det är ju fint med jämnställdhet, det vet

ju alla barn, och det är ingen skillnad, just på Lucia dan.

Och barnens ögon strålar, dom sjunger ut sin sång, inte fullt så välstämt,

men julen är på gång. Men Kalle får bekymmer, hans krona åker ner, den

sätter sig på näsan, så Kalle inget ser. Men fröken går så¨tyst hon kan,

och drar kronan bakåt litegrann. Goder afton, goder afton...barnen sjunger vidare, då börjar Lisa gråta, för ljuset slocknade. Hon springer till sin

mamma, snyftar, kan du hjälpa mej?  De minsta barnen har nu tagit

sjungande i ring. Hej tomtegubbar ljuder sången, med glada skratt och spring.  Då tar fröken fram gitarren, ett nytt accord hon slår, och genast efter henne Luciabarnen går, ledet är ej lika fint, som nyss när in dom gick

men dom är lika nöjda, det syns på deras blick. Och att Luciakronor lutar

det gör väl ingenting, man kan ju inte bränna sig, på ljus med batterin.

Föräldraröster sjunger, om ljus och vintertid, och ändå trots allt stojet,

kan man ana julefrid.

Ja, detta var två olika beskrivningar, på hur en Luciafest kan vara. Det beskriver olika tids epåker bara. 

Nu vill jag bara säga tack och hej, i morgon blir det tyst från mej.

Då ska vi åka hem, buss och tåg  över 60 mil. det tar i stort sett hela dagen.

Och sen beror det på, om jag kan få hjälp, av min man att komma in i vår nya dator, som jag inte klarar själv ännu. Men skrivlusten, finns kvar. så

jag hoppas, vi möts. Hälsningar från Sonja !

l