Hej och välkommen till den sista dagen i mars, synd att det inte var första april, då hade jag ju kunnat skoja med er lite. Fast det kanske inte hade passat, till veckans ämne som skall handla om krigstids minnen från början av -40 talet. Jag tycker det känns nästan på liknande sätt i dag, då vi kan

börja undra över hur vi ska kunna rädda oconskiktet, och naturen i stort.

Den första dikten jag tänkte skriva, handlar om ransoneringskupongerna,

ni älder känner nog igen detta och minns och ni som inte vet något om

det, kan ju få lite nyttig kunskap, jag skriver på mål, den första dikten så

jag hoppas ni förstår.

RANSONERING

Dä va ett besmi, me all kuponga

vi bytt å tjytt och sto i.

Behövd man inte snusen eller kardusen

så kund dä ju räddninga bli.

Då kund man byt,

så att man fick sä, en extra kafferanson,

så man hadd när främmen sto`dära bron.

Då slapp man skammen å bju på surrogate,

om än dä  till vart ralle, å till käringprate.

Jag försökte översätta det till svenska men det blev liksom ingen knorr då.

KRIGSTIDS MAT

Vår granne hade en "kaninfarm" på gården,

som en länga radhus, kananburarna  låg där.

Uppställd på pålar, som på  långa ben

för att kaninerna skulle hålla sej ren.

Vi barn plockade björklöv och maskrotsblad

särskilt åt maskrosorna var kaninerna glad.

Ungarna var så söta, så mjuk och så len

jag blev så förtjust, särskilt i en.

Pälsen ver ljusgrå, å lyste som silver

han var så piggögd å fin.

Farbrorn som ägde dom, till och med lova

att jag fick kalla den min !

Så skulle vi få skinne och kanin kötte sen,

men då sa jag nej, man vill väl inte äta en vän !?

Men ska jag vara ärlig, med muffen jag fick

va jag högfärdigt ofta, ute å gick.

Ja, det var ett par minnen, från krigstiden, i Sverige var det ju inte krig,

men vi kände ju av att det var det i Finland, och bodde man vid västerbottenskusten så var det ju bara på andra sidan kvarken. Vi såg ofta flygplan med hakors märket, flyga över oss på väg mot Finland. Då var vi rädda att dom skulle råka fälla någon bomb på oss, och vi bad för barnen i Finland.

Om ni vill så ses vi på onsdag, allt gott önskar jag er till dess.

Sonja.

God morgon, klockan sju redan är jag på gång i dag. Och detta blir ju sista avsnittet på påsktemat, som ni  ser på rubriken så  bli det minnen från min barndom. Så annorlunda det var då t. ex. på lång-fredagen då fick vi barn inte springa till kompisar eller vara ute och leka, och affärerna var stängda och alla nöjes tillställningar förstås. Så det var klart att den dagen kändes väldigt lång för oss barn. Jag börjar med en dikt om den dagen.

RISET

På långfredags morgonen, kom pappa med riset

ryckte bort täcket, medan jag sov.

Färskt björkris, hade han hämtat

så trots flanellpyjamas, jag kännde att det sved.

Det var för att påminnas, om Jesu smärta

och veta att det var för oss han led.

KYRKAN

Vi gick den långa vägen, till kyrkan jag och mor

för att få fira påskdagsmässa.

Mor kunde inte cykla och jag var inte stor

så mina stackars ben var ganska trötta.

Far cyklade i förväg, så han var redan där

när mor och jag var framme

och klockklangen oss bär.

Kyrkorummet fyllde mej med andakt,

vilka färger vilket ljus !

Fönstrens målningar fick liv

av sol och skuggor, i Guds hus.

Jag undrade, hur stor är Gud ??

Det undrar jag nog än,

men nu som då, jag vet helt visst

han är de svagas vän.

TITTÄGGET

Vi fick ett "tittägg" ifrån Amerika,

i vit och rosa sockerkristyr.

Stod på vår byrå så frestande,

dit mina steg jag nu ofta styr.

Man kunde se genom det runda glaset

ett blommande vackert landskapsmotiv,

det hade en doft av Amerika

från ett annat och rikare liv.

Gottsugen unge tog då och då,

allt oftare sina vägar förbi.

Tog sig en slick, varje gång och så...

resultatet till slut, bara ett kunde bli.

I tusen bitar, nu tittägget låg

och jag med förfäran, på förödelsen såg...

Den sötsmaken, satt länge kvar

som skamkänslor, i min tunga...

Ja, det var några minnen från förr, nog kan man känna att det var ett tag sen, och det var det ju också. Välkommen nästa vecka, då det blir ett nytt

tema. Jag önskar en trevlig helg !

Sonja.

Välkommen till Er som fortfarande vill gå med mig på vandringen genom påskens olika händelser.  Idag tänkte jag fortsätta tala om dom rädda och fortfarande inlåsta lärjungarna, då Jesus återkom, nu då han säkert visste i förväg att Tomas var där. Vilken kärlek från Jesu sida, han ville att Tomas  också skulle få visshet. Här kommer dikten som handlar om detta...

TOMAS

Tomas, Tomas tvivlare, tro mej jag är här.

Tomas, Tomas tvivlare, jag har Dej ändå kär,

vill att Du skall visshet få, känn på mina sår och då

ska Du inte tvivla mer, men salig den som inte ser.

Så som Tomas tvivlare, kan vi bli ibland.

Såsom Tomas tvivlare, söker vi hans hand.

Vill att han ska visa oss, sin närhet då vi ber.

Vet att Jesus sa till oss, salig den som inte ser.

SEGRAREN

Jesus, Du som dödens nycklar fick,

och nycklarna till livet.

När ut ur dödens rum, Du gick

då gav Du åt oss livet.

Då bröt Du dödens udd om oss,

Sen dess finns endast livet.

Din död tog dödens boja loss,

tro och ni finner livet !!

Tack för att ni gått med mig på vandringen genom påsken, jag har ju en

bloggdag till i veckan och jag brukar ju försöka hålla samma tema, och

påsktankarna skall jag ha kvar veckan ut, men det jag ska tala om nästa

dag är minnen från barndommens påsk. Välkommen då !

Sonja.

Glad Påsk!! Vill jag önska till Er alla!!  Det tror jag inte att jag gjorde i går,

men den glädjen får vi ju leva med i fortsättningen. Tack vare uppståndel-

sen !  Det känns i dag som att leva i en varm skön, efterdagsvärme som om

vissheten fötts på nytt. Så blev det nog också för lärjungarna, som var in-

låsta och rädda, då Jesus kom till dom där, och bjöd dem sin frid och han

sade, tag emot Helig ande. Vilken upplevelse! Vilken glädjechock det måste

ha varit för dom, att förstå och uppleva, han är den samme, fast ännu mera

Helig och Gud. Så till dikten som jag tycker han passa i dag...

DENSAMME

Han som bad för sina bödlar, Herre förlåt dem!

Han som lät rövaren, bli värdig paradiset.

Han är densamme i dag !

Han den törnekrönte, som bar våra synder

han som nedsteg till dödsriket, för att fullborda allt.

Han är densamme i dag !

Han som på den tredje dagen steg ut i morgonljuset.

Och öppnade himmelrikets port för oss,

med sina evighetsnycklar.

HAN ÄR DENSAMME I DAG !!

Visst är det fantastiskt, att tro och veta att detta är sant, vi som känner honom, och upplevt detta i våra liv. Vilken mäktig och god Gud vi har !

Ha en god fortsättning på påsklovet. Vi ses på onsdag hoppas jag.

Påskliljorna håller sig fräscha i dag också.!

Sonja.

Uppstått har Jesus, Hurra, Hurra!  Han lever, han lever, han lever än !!

Med denna sköna påsksång, vill jag börja denna glädjedags bloggkontakt med er, så här i arla norgonstund. Det är ingen sol i sikte än, utan vita

flingor faller sakta mot marken, men ljuset kommer ...och finns i våra hjärtan, oberoende av vädret. Hoppas ni kan dela glädjen med mej i dag.

Den dikt som jag har tänker dela med er nu handlar förstås om ....

UPPSTÅNDELSEN

Graven stod där öppen, gapande och tom,

när kvinnorna till graven kom.

Mästaren är borta, dom ropade och grät

vem har tagit bort vår Herre?

En ängel satt vid graven, på stenen där intill

sa, torka era tårar kvinnor.

Mästaren han lever, som han förutsagt

vem skall kunna döda,  livets Herre?

Det stod en annan man, en bit längre därifrån

sej Du, var har dom lagt vår Herre?

Maria o Maria, svarar mannen då

död är inte livets Herre!!

Då, såg Marias ögon, öppnas i ett nu

ropar Herre, Herre, det är Du!!

Ja kvinnor skynda bort, berätta vad som hänt

tala om att Herren Jesus har er sänt.

FÖR EVIGT LEVER NU ER HERRE!!

VÄGEN

För dej Jesus, gick vägen hem

genom korset,

för oss går vägen hem, genom Dig.

Med denna lilla hälsning på uppståndelse dagen, tackar jag för mej. Skall

tidigt iväg till kyrkan, för sångövning innan Gudstjänsten. En härlig och

välsignad dag, önskar jag er alla!

Sonja.

I dag hälsar jag Er välkommen, till några tankar omkring påsklördagens hän-

delser, en dag då det inte verkade ske så mycket. Men det gjorde det ändå

Det var ju då Jesus genom sin ande, kunde gå och predika glädjens budskap

för dom som befann sig i dödsriket. Så dom fick chansen till omvändelse

även dom. Vilka underbara planer Gud hade med påskens alla skeenden.

Det står ju, han vill få alla hem igen. I min första dikt i dag, tänker jag tillbaka på händelserna på långfredagen; den heter...

TILLBAKA TANKAR

Vi var också med den dagen, hammarslagen ljöd,

för oss blev Jesus Kristus slagen, våra synder blev hans död.

Kungakronan på hans huvud, ondskans taggar bar,

om hans kläder och hans mantel, nedsligt lott man drar.

Han som oskyldig blev offret, för att rädda våra liv

vad hans hjärta skulle lida, av vår ondska och vårt kiv.

Han med hjärtat fyllt av kärlek, fick då utstå spott och spe.

O, förlåt dom käre fader, hördes han på korset be.

Blinda ögon kan inte se...

UPPTÄCKTEN

När jag äntligen såg, med seende ögon

och mitt hjärta, plötsligt förstod

För mej blev Jesus Kristus korsfäst

sargad och slagen, också för min skull !

Då ville jag ropa ut min förtvivlan,

kasta mej mot marken.dölja mina ögons skam

skyla mig med sorgens dok, och ropa ut mitt

förlåt , förlåt, förlåt !!

Då lät Du  Friköpt, Friköpt, ljuda i mitt inre,

till dess att jag förstod, försoningens budskap..

Då översköljdes jag av glädje, ville sjunga befrielsens lov!!

Prisa Din kärlek och Din Gudomliga nåd.

Nu ser jag och även Ni kan jag tro, med förväntan fram emot morgon-

dagen, påskdagen, uppståndelsens och triumfens dag. En dag av jubel-

sång och glädje, i alla kristna kyrkor och samlingsplatser. Jag återkommer

då med några tankar och uppståndelse dikter, välkommna då! önskar

Sonja.

I dag är det långfredagen den 21 mars -08, det vet ni förstås redan, en ganska vanlig dag i vårt land, som inte många tycker att det är något särskilt

med men för oss kristna är det en stor och viktig dag, då vår frälsare valde att dö för oss, och tog alla våra synder på sig, och vi får bara säga Tack, Tack, Jesus !!

KORSFÄST

Korsfäst, korsfäst, korsfäst, ljöd ropen

ge oss Barabbas lös !!

Smädesropen och piskan slår,

Jesus Kristus där tåligt står.

Ja, han öppnade inte sin mun.

Pontius Pilatus, sina händer tvår.

Är Du judarnas konung??

Korsfäst, korsfäst, korsfäst, ljöd ropen

ifrån människohopen.

VIA DOLOROSA

Så gick Du HerreJesus Krist ditt Via Dollorosa,

en smärtornas och dödens väg mot Huvudskalle platsen.

Folket hånade och skrek, gör några under så vi vet,

om vi skall tro, du är Guds son, då ska Du slippa vårat hån.

O, Jesus vilken frestelse, att låta några under ske...

Vad tänkte Du o Jesus Krist, om människorna då,

vad kände Du i hjärtat ditt, som av dom skymfats så.

Var redan då, Du uppfylld av ditt kalls Gudomlighet,

med kärleksögon kunde se, i perspektiv av evighet.

Så bar Du då Ditt kors för oss, för våran synd och skam,

som segertecknet skulle bli, genom Din död på Korsets stam.

KORSFÄST

Ropet från Golgata, ett smärtornas rop

från en korsfäst Frälsare.

Ett förtvivlans rop, över all den synd

som lagts på hans skuldror att bära.

Han den ende oskyldige.

Ropet vid nionde timmen, ett smärtornas rop

ett nödens och förtvivlans skri.

Men också ett hoppets och förtröstans rop,

Fader i dina händer, lämnar jag min ande !

Då rämnade förlåten i templet i två stycken,

vägen till det allra heligaste, öppnades för oss alla.

Jorden skalv och klipporna  rämnade.  

Himmelen förmörkades, och många heliga 

gick ut ur sina gravar.

Förvisso var denne Guds son...

MARIA

Maria, Maria hur kändes det att stå,

vid korsets fot och se folket håna, slå.?

Maria trots sin smärta, så tänkte han på Dej

sa, Maria moder se din son, en lärjunge till mej.

Maria, han gav dej en son, som stöd när Du gick därifrån

Maria o Maria vi kan förstå Din nöd,

Maria, att Guds egen son, skulle få sån nedslig död.

Maria, kunde Du förstå, det var hans uppgift då.

Maria, mindes Du hans ord, jag skall... åtreruppstå!!

Maria, o hur svårt just då, att tanken tänka och förstå.

Ja, det blev många och långa tankar omkring, detta outsägligligt svåra budskap, men tur att dagen är lång så ni kanske hinner med det ändå.

Det mesta som jag skrivit om, känner ni redan till, men jag ville hålla mig

till bibelns text så mycket som möjligt. Denna händelse var ju Guds stora hemlighet, för den onde, så att han inte kunde ta frälsningsverket ifrån

oss. Halleluja! får vi säga, att Guds räddningsplan kunde genomföras full ut.

Välkommen till fortsatt vandring genom påsken.

Hälsar Sonja.

Nu är vi framme vid Skärtorsdagen, och jag hoppas ni vill följa med på min

fortsatta vandring, genom påskhögtiden. Detta var nog den svåraste tiden för Jesus, skulle jag tro . Avskedet inför döden från lärjungarna, sveken och

tortyren som väntade. allt detta visste han redan. Den första dikten heter

SKÄRTORSDAG

En sista måltid med de dina,

Du delade brödet, symbolen för Din kropp.

Du delade brödet med de tolv,

då visste Du redan, en av er.....

Du delade vinet, Ditt heliga blod,

försökte förklara, men ingen sörstod.

Men Du och Judas visste redan....

GETSEMANE

Alena fick Du kämpa, Din sista natt i bön,

alena med din ångest, fick Du gå.

Dina följeslagare, ej orkar höra på,

dom var så trötta, var så trötta så...

Alena fick Du ropa, till frestaren att gå,

alena med din ångest, fick Du stå.

Alena fick Du lova, att tömma smärtans kalk.

alena fick Du följa, Herrens plan i allt.

Alena fick Du bida och söka herrens röst,

alena i Getsemane, men änglar gav Dig tröst.

Detta får räcka för i dag, i kväll ska vi gå till Getsemane stund, i vår kyrka

och få ta del av Herrens bröd och vin. Det är ju underbart för oss som vet

att detta inte var slutet, utan egentligen början. Så vill jag tacka så mycket

för uppmuntrande komentarer, det gläder mej också, att mina dikter kan få bli använda, i andra kristna sammanhang. Jag vill också önska Er en välsig-

nad fortsättning på påsken.

Sonja.