Äntligen, äntligen, har vi fått några varma och regnfria dagar, hoppas att det inte bara är tillfälligtvis. I dagens

Norran var det ju en fin kartbild över vädret fram till midsommar, och det verkade ju inte så tokigt, om nu prog-

noserna står sig vill säga, ja på midsommaraftonen, skulle det visst bli regn här men då får man väl hoppas att

dom har fel just då, men i dag och andra soliga dagar får vi väl passa på och njuta ute i den underbara naturen

som vi får uppleva just nu denna fantastiska grönska, och alla underbara blommor både vilda och i trädgårdarna

som riktigt exploderar just nu, och alla färgerna passar precis på naturens vis. Även om det är färger som man

aldrig annars skulle sätta i hop i en bukett. Men nu kan man bara njuta av färgprakten.

    Några  andra som nog också njuter av detta är förstås alla insekter som plötsligt blir synliga, jag blev till och

med glad när jag hörde att det var både knott och myggor i farten, inte är det ju så trevligt att bli myggbiten men

honorna behöver ju blod för att kunna föra arten vidare, och vad jag förstår så polilnerar ju dessa småkryp bärens

blommor som blåbär och lingon så det är nog bra att dom finns. Jag tror inte att skaparen har gjort något i natur-

en som inte är till någon nytta. De är ju bra fågelmat också.

      Fjärilar t. ex. har ju så kallad sugsnabel för att kunna befrukta och samtidigt hämta nektar som föda, från s.k

fjärilsblommor, som är benämningen på blommor med lång, smal pip. De kan bara pollineas av insekter med långt

sugrör så som Fjärillar.  I dag är det en riktig toppendag för fjärilarna, dagfjärilar flyger ju bara då det är soligt,

deras fjällbeklädda vackra vingar skulle kunna skadas av regnet.

Larverna ser ju ut som maskar, och äter olika växter. Kanske ni minns att jag berättade om när våran dotter kom hem med en sådan i en burk och bad mig ta hand om, när hon skulle på något läger och inte var hemma för att ta hand om den själv. Som ni kanske minns så trodde jag inte att detta expiriment skulle lyckas. Men jag hade fel då

för fram på sensommaren blev det en liten blåvinge i burken, som vi höglidligen önskade lycka till och öppnade loc-

ket så den kunde ta sin första flygtur.

    Jag har tänkt på att en människas utveckling är liknande som en fjärils, båda föds vi ur ett befruktat ägg sen

är vi liksom fjärilslarven en matfrisk krabat, så lever vi vårt vuxenliv kanske inte precis från blomma till blomma

men nog kan det vara ganska många partner byten, så småningom läggs vi i en kista, = (fjärilens kokong) och

när vi dör får vår ande vingar och vi svingar mot himlen, och får ett nytt perspektiv. Liksom fjärilen får vingar 

när den kommit ut ur sin kokong, sedan den lämnat både huvud och ben under sin förvandlings prosess.

Kanske lite långsökt men, men ändå rätt liknande prosess, eller hur? 

Jag har ju skrivit en Sommar dikt om Fjärilar, här kommer den som avslutning.

INTE ENS

Inte ens en vind, så svag , så svag...

som från en fladdrande fjäril en sommardag.

Behövs för att sända vår bön till Gud,

han hör det svagaste böneljud.

En längtande suck blott, ifrån vår jord

sänder mot himlen, bevingade ord.

Bönens mål, Guds kärlek var

i kärlek, ger han oss sitt svar.

Kan hända vi inte ens förstår,

när vi bönesvaret får.

Men Gud har på sitt suveräna sätt,

kunnat vända allting rätt.

Jag tror att det får räcka med sommartankar för i dag, men jag hoppas det hinner komma flera sådana dagar.

Jag önskar er en skön helg, och många sköna sommar veckor.  Kram från Sonja.