Hej och välkommen, det är med en viss tvekan jag sätter rubriken i dag, det känns nästan lite över-

drivet, för det är ju inte några massor med snö som kommit, men det mästa av gräset är ändå täckt

av ett tunt snötäcke. Vi är nog ganska många här i Norra Norrlands kusttrakter som har frågat oss, ska

det bli någon vinter i år ? Det har ju mest regnat och sedan frusit till is, med många brutna armar och

ben som följd. Men nu har vi faktiskt fått ett litet snötäcke och i dag är det 11 grader kallt. Dessutom

har millioner lätta vita flingor börjat lysa upp vinter mörkret, och ingen enda av dom flingorna är lika-

dana i formen som någon annan, för vår skapare gör inga kopior. Jag läste i en artikel nydligen om en

snöflingas vikt, den består ju av flera iskristaller, ingen flinga väger i regel lika mycket som en annan

flinga, sedan den landat på marken väger den lika mycket, eller lite som i smält form, man kan säga

att en ensam flingas vikt egentligen är försummbar, men tillsammans kan ju snön väga ganska mycket

som en snöskottare vet. Nog om det, nu tlll några av mina dikter om vintern, den första heter passande

JANUARIDAG

Knaske för att vi, skulle få en glimt...

ges ett hopp,

lyser plötsligt solen fram mellan molnen.

Kanske för att vi inte

skulle förtvivla, bli fotfästes lösa...

faller nu flingorna vita.

Kanske för att vi,

skulle kunna ana vår...

glitrar nu frostens droppar,

försilvrade på kala grenar.

Jag har en känsla av att jag sade förra gången att jag skulle börja skriva lite från mina barndommsminnen,

så jag gör väl det men håller mig lite kvar på vintertemat. Börjar med dikten som heter ...

KUNG BORE

Kung Bore han byggde, fantastiska slott

nere vid stranden hos oss.

Stenar och hällar, tillsammans han band

med sin iskalla hand.

Bland snöhöljda hällar, i tunnlar vi kröp.

Isen den råma, och kölden oss nöp.

Tinnar och torn, och istapps rader

glittrade i solen, spred ljuskaskader.

Ja, Kung Bore byggde fantastidka slott

nere vid stranden, hos oss.

ÅKTUR

Tefat och pulka, Snowbord m.m

var något vi då, inte kände till

men ungar i backar, ju åka vill.

Så vi gick till affären,

fick nån stadig kartong,

på den åkte vi i backen,

flera stycken på en gång.

I hissnande fart utför

backarna bar de,

och ni må tro, lika roligt

som nu, de var de.

Åka Balata, vi kallade det så,

varför kan jag än i dag,

inte alls förstå ?   ( Är det nån av er som vet vad Balata är? )

SKIDTÄVLINGA

Stearinljus, var enda vallan

mina skider  förunnades,

kvällen före skolskidtävlinga.

Men så blev jag inte heller

någon stjärna i spåret.

Men varm mjölk å bullar efteråt,

uppvägde slitet...

Så, slutar jag för i dag, men jag fortsätter väl några gånger till, att skriva vinterdikter från mina

barndomsminnen, välkommen åter om en vecka, om ni tycker det känns trevligt. För mej är det

trevligt, om ni kommer igen, gång på gång.  Ha det så gott, till vi ses igen önskar Sonja.

P.S Ni får ju gärna skriva någon komentar, om det ni gillar, eller inte gillar, så jag vet. D. S.