Får väl börja med att önska er alla , god fortsättning på det nya året. Så vill

jag också tacka för uppmuntrande komentar, från Bibbi. Jag kommer ju bara att skriva en gång i veckan hädanefter, ett helt år har jag ju skrivit tre ggr. i veckan, men jag tyckte det tog för mycket tid i längden. Få se hur det här upplägget går hem hos er läsare ?  I dag kommer det ju att handla om trett-

ondagsafton och trettondagen. I min barndom, kom varje trettondagsafton

så kallade Stjärngossar och knackade på och en kom in och frågade om Stjä-

rnan fick stiga in, hos oss fick dom alltid det, det var väl ca, 6-8 st. vuxna

unga män klädda i långa vita skjortor, några bar svärd, en var svartsotad i ansiktet, och föreställde Judas. Dom sjöng om det nyfödda Jesusbarnet och om Herodes som ville döda alla gossebarn, för att komma åt Jesusbar-

net, som han var rädd skulle ta makten från deras släkt. Han fick veta om

detta genom de vise männen som kom till Herodes slott, i sökandet efter

den nyfödde Juda konungen, efter som dom hade sett hans stjärna. Då

bad ju Herodes dessa komma tillbaka till honom och berätta var dom funnit Jesus så han också skulle kunna få hylla honom. Men han ville ju döda Jesus.

När dom sjöng om detta, drog dom svärden emot varandra så det skram-

lade, det skar i mina öron vid ljudet. Jag berättar mera om min känsla över detta i dikten som kommer som heter förstås just...

TRETTONDAGSAFTON  (Ett barndomsminne)

Stjärnan och Stjärngossar, Judas så svart

komm jämt på besök till Trettondag natt.    

Sjungande gossar, en del hade svärd

kom skrämmande in i vår lilla värld.

Judas gick runt, tiggde pengar i pungen

dom andra sjöng om Herodes,

som ville åt ungen.

Jag satt där i rädsla, med kramp i magen

jag avskydde alltid som barn den dagen.

Men dagen efter det var en glädjedag, då fyllde min pappa år, och det var

helgdag. Då kom det alltid många vänner och bekanta och mina syskon som

bodde på annat håll, kunde också komma, dom var ju lediga den dagen. Då

var jag som var sladdbarnet i familjen lycklig, att få träffa alla, och då var det fest !!  Och pappa tog fram bibeln och läsa om de tre visemännen så vi

inte skulle glömma vad det var för dag vi firade, bibliskt sett. Nu min dikt...

TRETTONDAG

De färdades i mil på mil för nåt de trodde på,

de hade läst i Österland, en stjärna skulle stå.

En konung skulle födas där, Messias Frälsaren det är.

De kallades för vise män, men många drevo gäck med dem.

Som trodde på historien, om födelsen av frälsaren.

Men dessa män i hjärtat fått, en längtan efter Gud

dom sökte i palats och slott, och väntade fanfarers ljud.

Herodes som var en listig man, sa han ville hylla även han.

Men fast dom ingen konung fann, gav dom inte opp

en längtan stor i hjärtat brann,dom hade fått ett hopp.

Så såg dom stjärnan klar till slut, och inget tvivel fanns.

I ödmjukhet dom lämnade, de gåvor som var hans.

Ej i ett stall dom väntat sig, att finna Jesus Krist.

De utan stolthet böjde knä, och kände då helt visst.

Här är barnet som vi sökt, här är Guds egen son

på änglars uppmaning, dom tog en ny väg därifrån.

Så får vi också byta väg, sen Jesus Krist vi mött,

och glädja oss i juletid, ett barn för oss är fött.

Så vill jag önska er en trevlig Trettondag och en god fortsättning på året,

nu återkommer jag inte förren nästa vecka, välkommen då, kram från Sonja!