Kära vänner, i dag känner jag inte för att hälsa er med Godmorgon eller dylikt, efter det som hänt i Norge i går och

som vi fått veta mer om i natt, då känner man sig bara som i chock även om man bor i Sverige. Detta kan förstås

också hända i vårt land, men nu är det sorg och medlidande med alla drabbade familjer som haft barnen på lägret ut

på Uthö, och fått dom dödade eller skadade och förstås chockade i den dramatiska situation, som dom hamnade i

tack vare en fanatisk och hatisk person, som ogillade det öppna och demokratiska system som våra länder står för.

Fruktansvärt att man kan bli så hänsyns lös, och det bombdåd som skedde mitt i Oslo kunde ju också ha dödat och skadat många flera, men ändå ser det ju ut som i ett krigshärgat område, vilket arbete och vilka kostnader bara att återställa dessa byggnader. Ja man förskräcks och häpnar över denna illgärningsman. Men det är ju bra att han blivit häktad och också erkänt brotten. Hoppas att han får det hårdaste straffet som det finns möjlighet att döma till.

    Nu får vi Be och tänka på de svårt drabbade familjerna i Norge, och även på alla politiker och andra grupper inom

landet t. ex. poliser som har fått ett svårt och även mycket tungt arbete att ta hand om. Det jag känner nu är en

stor tomhet, och en stor sorg, trots att jag är kristen tycker jag inte att jag kan finna något ord som kan ge tröst.

Men Jesus säger: "Kasta era bekymmer på mej så skall jag uppehålla dej".  Och det kan nog behövas en sådan här dag. Slutar med ett varmt deltagande i sorgen, och katastrofen i övriigt. Allt gott i gramtiden tiil er i Norge !!

Jag återkommer nästa lördag och hoppas då kunna fortsätta mina tankar omkring Guds förunderliga natur.  Sonja.