Hej, och varmt välkommen till min lördagsblogg, fast det inte är så varmt ute längre som vi varit vana vid denna

sommar. Nej nu känns dagarna lite svalare, och träden börjar redan få andra färger på bladen. Jag tycker det är

härligt att få bo i ett land med olika årstider. Tänk att behöva bo i ett land med nästan evig sol, och inget grönt gräs

och kanske bara sand att försöka odla någon gröda i, det är inte underligt att det blir fattigt och svårt. Nog kan vi bli trött på regn och snö ibland, men vi har ju tak över huvudet, och varmt i våra hus. Vi kan inte vara nog tacksamma hur bra vi har det, och vi får inte heller glömma bort att dela med oss till dom som behöver både här i landet och utomlands, det kommer ju ofta "tiggarbrev" med adresser var pengar behövs. Jag brukar använda dom tipsen.

Ge så skall du få, har Gud lovat.Men nu har jag visst kommit alldeles bort från hösttemat som jag tänkte skriva om..

HÖST-START

Likt fladdrande fjäril, vår sommar flög bort

så snabbt ifrån blomma, till blomma

Fylld utav fägring och färg, men så kort

fast ovanligt lång i år, hos oss.

Men hösten den har ju sin charm, även den

vi gläds,att återses igen,

efter semester dagar fria.

SOMMAREN VÄNDER

Sommaren vänder, går emot höst

vinden som susar har fått mörkare röst.

Björken ruskar sin krona, än lyser den grön

skakar gula blad bort, än känns solvärmen skön.

Nu blåser på vägen, hösttorra blad

dom tassande steg, smyger genom vår stad.

Det är sommarens sista fotsteg, vi hör

när den går emot höst och slutligen dör...

SENSOMMARTID

Nu i sensommartiden, är jorden än så skön

mitt hjärta fylls av glädje, än lyser ängen grön.

Ett under varje blomma, och varje litet blad

en mästares palett, är höstens färgkaskad.

Nu i sensommartiden, mitt hjärta gläder sig

i varje frukt och frö, kan min tanke skönja dig.

Ja allting i naturen, är format av Din hand.

så blev vår jord ett smycke, båd himmel hav och strand.

Nu i sensommartiden, än havets öga ler

och sänder ljuskaskader, som solens strålar ger.

I aftonskymmning stilla, vid havets spegel klar

hörs fåglar ännu hylla, sin skapare och far.

Nu i sensommartiden, får mörkret övertag

på daggvåt stig i skogen, av vemod fylles jag.

O, Herre skydda skogen, o skydda hav och sjö

av mänsklig egoism, kommer skapelsen att dö.

Nu i sensommartiden, när allt till mognad går

vi höja jubelsånger, till dej o fader vår.

Hur skön skall himlen vara, när tiden här har flytt ?

på vår fråga, skall Du svara, se jag gör allting nytt !!

Apropå översta raden på den sista versen här, så har jag i dag på morgonen, innan jag började blogga nu, gjort i ordning äpplen för att få äppelsaft.  Skriver ner det lätta och bra reseptet om ni vill ha det?   Efter att ha tvättat

varje äpple, har jag skurit dom i bitar och fyllt ett par hinkar med 2/3 äpplen och sedan fyllt på vatten så mycket som ryms, jag har kokat vattnet och sedan låtit det svalna, detta skall stå ett par dygn och dra. Sen silar man bort äppel bitarna, jag brukar göra detta i genom durkslag och tillsätter 2-3 dl. sockerpr. lit. efter smak, rör ut i lite av saften med  1/2 tsk. natriumbensonat, och 2 1/2 tsk. citronsyra och slå i saftmassan innan den mäts upp.   Fyll i rena varma flaskor. Detta är en god och lätt gjord bordsdryck. 

När jag delade på alla dessa äpplen skar jag ju inte dom så noga men ibland skar jag ju dom rakt över så att kärnhuset visade sin vackra form, och såg ut som en stjärna. Då tänkte jag på småbarnen som ofta kallar kärnhuset för stjärnhus, det är ju verkligen ett i litet stjärnhus som dessa äppelkärnor bor i.    Nog om detta nu.

Tack för i dag, jag önskar er en skön och trevlig helg. Vi ses om en vecka om ni vill. Hälsningar från mej, Sonja.