God Morgon trots denna isande februari kyla, som drabbat oss i dag. Hörde på Tv. att det var köldrekord på flera

ställen upp över norra norrland 42,4 gr. Som barn var jag och mina föräldrar upp till Doritea en jul och hälsade på min

bror som var lärare där uppe. Vi åkte en buss som som kördes på gengas, i Fredrika kom ett gäng militärer in och

slängde sig vårdslöst ner på bakerska bänken, och spräckte ett varmvatten rör så golvet blev alldeles blött och det

blev ånga i bussen så vi uppmanades att gå ut, i fall att det var gengas som fyllde bussen. Vi rusade alla ut i snön

jag som hade luddar på fötterna blev förstoss iskall, och det visade sig att där var det också 42 grader kallt. Min

mamma kräktes av pur förskräckelse tror jag. Men det visade sig att allt var o.k med Gengas agregatet så att vi

kunde fortsätta färden. De var inte min mening att berätta om detta i dag men då jag fick höra om köldrekord så

kom jag ihåg det.  Nu hade jag planer på att skriva några "kalla vinterdikter" efter som jag tyckte att det var så passande, och spara med att berätta om hemresan från Småland till nästa gång. Vi var ju några dagar där, så det 

kan ju passa med ett litet uppehåll ?                                                  

                              Så till dikterna...

VINTERKYLA

Förstelnat har naturens puls,

som statyer av stål,står träden.

Husen knäpper,

av kölden i knutarna

som i dödsryckningsdarr.

Skorstensröken pekar

förstelnad mot skyn.

Men på fönstrets kalla yta

målar kung Bore i vitt,

ett underbart mönster av

stjärnor, fjädrar och strån,

isande vackert i solen.

Konstnären, en mästare...

VINTERTRÄD

Mitt i snön stod jag plötsligt,

under ett Sidensvansblommande träd.

Fyllt av svirrande, surrande, sommarljud

som av tusentals hungriga jättebin.

Innesluten i upplevelsen,

stod jag där, förundrad, lycklig...

Kontrasten sommarljud, vinterkyla

uppfyllde mig ...

Så med ens,

lyfte blomsterprakten,

försvann...

Som en stormvind,

ljöd hundratals vingars ljud

ovanför mitt huvud.

Så tystnad...

Mitt ansikte mot skyn,

violett morgonljus.

I mitt sinne...

en klar förnimmelse av vår,

fast vintern slår köldrekord.

VINTERNATTSRAPSODI

Högt över skogens

frusna toppar,  

har vintergatan byggt bro.

Glimmande stjärnors

skälvande ljus,

på oändlighetens hav...                                      

Norrskenets ljuskaskader,

vecklar fräsande ut

hela sitt spektrum

av flammande färger,

över himlavalvets

isgröna kupa.

Färggranna istungor

slickar lystet vinterhimlen,

törstande efter

flämtande stjärnors frost,

i vinternatten.

Månens frusna silver fat,

försilvrar nuet...

Innan jag slutar mitt "kyliga" skrivande för i dag, vill jag berätta för er som ev.gillar detta med kyla så finns det

en vak gjord i Skellefteälven nedanför brinken, för hugade vinterbadare. Såg en tuff tjej på Tv. som provade hon

sa att det var inte så kallt som man kunde tro. Men jag känner då inte för att prova, men om du funderar så vet

du var möjligheten finns, men spara det till en mindre iskall dag än i dag.   Hälsningar från en frusen Sonja !