Hej, och välkommen till min blogg inför Tettondags helgen, men först får jag lust att skriva en liten dikt som

heter Januaridag, därför att solen lyser från klarblå himmel just nu, och det är väl ett bra tag sedan...

det har ju snöat i stort sett varje dag, i flera månader känns det som...  Här kommer dikten,

JANUARIDAG

Kanske för att vi, skulle minnas

få en glimt, ges ett hopp...

lyser nu solen, från en klarblå himmel.

Kanske för att vi inte skulle förtvivla,

bli fotfästes lösa, i snödjupen där flingorna

fallit vita, dygn efter dygn.

Kanske för att vi skulle kunna ana vår...

glittrar nu frostens droppar försilvrade,

på kala grenar.

Nu går jag över till temat om Trettondags tankar, fast jag börjar med att berätta om Trettondagsafton  när

Stjärngossarna brukade gå från hus till hus, komma och knacka på dörren och fråga om Stjärngossarna kunde

få komma in ? 

Hoppas att några av er som läser detta, är så pass gamla att ni minns...   Om inte så får ni ju veta nu,

TRETTONDAGSAFTON

    (40-tals minne)

Stjärnan och stjärngossar, och Judas så svart

kom jämt på besök. framåt trettondags natt.

Sjungande tonårsgossar, där två hade svärd,

kom skrämmande in, i min lilla värd.

Judas gick runt och tiggde pengar i pungen,

dom andra sjöng om Herodies som ville åt ungen.

Jag satt under bordet, med kramp i magen, jag

avskydde alltid som barn den dagen.

(Det var berättelsen om att Herodies befallt, att

alla gossebarn upp till två års ålder, skulle dödas.

Han hoppades förstås att kunna döda Jesusbarnet.

Men Josef och Maria var ju redan på flykt därifrån

eftersom Josef fått veta detta av en ängel i sömnen.

(Jag har hört att det där ifrån ordet Ramaskri kommer

och det är klart att det blev myket gråt och klagan när

detta hände.)

Så till en dikten, om de tre vise männen.   

TRETTONDAG

De färdades i mil på mil, för nåt de trodde på,

de hade läst i Österland, en stjärna skulle stå.

En konung skulle födas där, Messias Frälsaren det är.

De kallades för vise män, men många drevo jäck med dem

som trodde på historien, om födelsen av frälsaren.

Men dessa män i hjärtat fått, en längtan efter Gud,

dom sökte i palats och slott, och väntade fanfarers ljud.

Herodes var en listig man, sa att han ville hylla även han.

Men fast dom ingen konung fann, så gav dom inte opp

en längtan stor i hjärtat brann, dom hade fått ett hopp.

Så såg dom Stjärnan klar till slut, och inget tvivel fanns

i ödmjukhet dom lämnade, de gåvor som var hans.

Ej i ett stall dom väntat sig, att finna Jesus Krist,

de utan stolthet böjde knä, och kände då helt visst.

Här är barnet som vi sökt, här är Guds egen son.

På änglars uppdrag tog dom så, en ny väg därifrån.

__________________________________________

Så får vi också byta väg, sen Jesus Krist vi mött,

och glädja oss i juletid, ett barn för till är fött.

Vi har inte myrra och guld att ge,

men vi har vår bön om förlåtelse.

Vi har våra hjärtan, vår tid, vårt liv

och våra framtidsperspektiv...

När vi liksom visemännen förstått,

att Messias Guds son, har även vi fått.

För vår skull, han kom hit till fattigdom,

att dela med oss, av sin rikedom.

Guds stora förråd, skall öppnas för dem

som har hittat vägen till Betlehem.

Som böjt sina knän, för barnet från Gud,

som i hjärtat förstått, julens glädjebud !

Med detta vill jag önska er en fortsatt skön och trevlig Trettondags helg, besök gärna någon kyrka så får Ni

dela glädje budet, som Visemännen fick uppleva. Sedan är det bara en vecka kvar, till Tjugondag Knut då

julen för året kommit till sitt slut. Före det kanska vi möts och jag får berätta att det gick ganska våldsamt

till i min barndom, då vi firade Tjugondag Knut, Välkommen då om ni törs och vill och kan, hälsar Sonja !