Vill som vanligt hälsa er välkommen till min lördags blogg, som ni ser kommer det att handla om när

vintern får ge sig för våren, även om det inte sker utan kamp. Jag brukar alltid följa med denna is-

dramatik som är olika år från år. Jag ångrar nu att jag inte har sparat detta ,som jag oftast har

skrivit ner i någon kladd bok, så jag nu kunnat se nu hur det såg ut för tio år sedan t. ex.

Det skulle faktiskt varit roligt. Men ofta har jag väl nämt lite om det på bloggen, men inte tänkt

på att spara det. Vi bor ju aldeles vid älven, så det går inte att undvika att se och ibland till och

med höra  skådespelet.

      Nu i tisdags den 1/4 var det endast en liten rännil som lyste blå, mellan isflaken och jag råkade

titta ut genom köksfönstret, ock ser då ett par sjöfåglar stå på iskanten närmast vattenspegeln dom

såg på varandra gång på gång, och sedan ut över isen, som om dom undrade om dom verkligen var

ute på rätt tid, där deras blivande ungar skulle ha sin uppväxt. Den kortare av dom, alltså hannen såg

upp till sin partner honan och han såg ut att skaka på huvudet, men hon tittade lungt ut över snön

och nickade gång på gång, men jag trodde också att dom var för tidigt ute. men jag kom ihåg att jag

sparat ett urklipp, som handlade om "Naturens egna meteorologer". Där det stod, Fåglarna har en bevi-

sad förmåga att känna av förändringar i lufttrycket, när det t. ex. är lämpligt för långflygning eller inte.

Speciellt sjöfåglar har denna förmåga. Så dom visste nog vad dom gjorde, dom som stod där på iskanten

nere på älven hos oss. Dom kom kanske en dag för tidigt, men den kunde dom ju använda att hitta ett bo.

      Torsdag den 3/4, nu på eftermiddagen flyter älven fritt, efter en våldsam kamp, mot alla ismassor

som trängde sig på utefter älvsfåran, med dunder och brak, och våldsamma smällar, berättade min man

som var ute på tomten och jobbade, så blev ismassorna förflyttade lite längre ned utefter älven, där den

smalnade av och isen blev liggande nån dag tlll. Så visst var fågelparet vi såg på iskanten ute i rätt tid ändå.

Ja skaparen har inte gjort några misstag, varken med fåglarna eller allt annat i naturen. Ja det skulle ju

kunna vara vi människor som kunde vara misstaget, men vi är ju skapade till hans avbild, och vi har blivit

lovade ett evigt liv, om vi tror på Jesus, som har dött för oss. Och nu går ju snart in i den så kallade stilla

veckan, så jag kanske kan avsluta dagens bloggning, just med dikten som är inledningen i min lilla dikt-

samling som heter PÅSK.

STILLA VECKAN

Stilla veckan, en tid för oss,

att stanna upp, en stund.

Begrunda, förundras,

försöka förstå...
Guds tid för oss,

till oss, till alla...

Stilla veckan, när 

Guds kärlek segrar !

Stilla veckan, när livet

övervinner döden !

Stilla veckan, läkedom

för stessade själar,

i vår tid...

Då slutar jag för i dag med önskan om en trevlig helg, så här helgen före den stora dramatiken börjar,

ja Ni förstår att jag menar, Påskens stora dramatiska händelser, som ledde till Jesu död, som blev till

evigt liv för oss alla som tror på Bibelns budskap. Vilket glädjebud för oss... Tack Jesus Kristus !!

Välkommen åter nästa vecka som kommer att innehålla dikter om Påsken.  Allt gott önskar Sonja !