I dag vill jag skriva några barndomsminnen, Jag börjar med en dikt som jag har kallat för...

MINNESFRAGMENT

Mattias - dagen med sitt blida skägg,

gav bollspelsstart, bakom "fyrans vägg"

(husen där vi bodde, var numrerade vi bodde på femman)

Farbror Grönlund kom då, och tjärade uthus taken.

Cykeln togs fram, och det blev dags för tunnbröd baken.

Snart blev det barnkalas, i syrenbersån,

med kan du vissla Johanna, från vevgramofon.

Sen Midsommarfest, med tomtebrus

bön om änglar som skydd, onkring vårt hus.

Kurragömma, brännboll och hartsfiol,

samma lekar i år som i fjol.                       

Teater på vindar, i vedbod och sjul

alltid så hade vi barn lika kul.

Bussen körs med gengas, vi sjöng om Lili Marlen

riksmarschen, gick vi som en hyllning till armén.

Svarta gardiner, krigstid och höst,

Hitler skrek i radion, kvällsbön till tröst.

Men höst blev till vår, och krigstid till fred,

ett underbart minne att sluta dikten med.

Jag fortsätter med ...

SÖNDAGSSKOLAN

Vi sjöng, ett litet fattigt barn, och om lilla svarta Sara,

och varje gång till Afrika, en slant vi skulle spara.

Och negerdockan bockade, så mycke och så glatt,

men om hon fick en femöring, det var så konstigt att

då bockade hon mycke, så mycke som det gick.

Men hon bocka mycke mindre om hon tio öre fick.

Hon kan ju inte räkna, var slutsatsen vi drog,

och efter denna upptäckt, fick fem öre vara nog !

Och så här i Påsktiden, ska jag berätta om ett s.k tittägg, som jag fick från en morbror som bodde i Amerika.

TITTÄGGET

Det vackra tittägget, kom från Amerika

det var i vit och rosa, sockerkristyr,

Mamma ställde det, på byrån i rummet

och dit mina steg, jag allt oftare styr.

Man kunde se, genom glaset,

som satt i äggets ena ände

ett vackert landskaps motiv.

Det hade en doft av Amerika

från ett annat och rikare liv !

Gottsugen flickunge, tog då och då

allt oftare vägen förbi.

Tog sej en slick varje gång, och så...

resultatet till slut, bara ett kunde bli,

I tusen bitar, nu tittägget låg,

och jag med förfäran, på förödelsen såg !!

Jag hade väntat mej ovett av mamma, men hon tog bara den lilla sopen, som hörde ihop med en liten

silver sopspade, och sopade upp alla smulorna på den, och slängde detta i soporna.

Sötsmaken satt länge kvar, som skamkänslor i min tunga...

OM DET VORE I DAG

Om det vore i dag som Du gick på vår jord,

skulle vi då din Gudom förstå.?

Eller skulle vi tvivla, begabba och slå...

precis som dom gjorde Dej då ?

Om det vore i dag, som Du gick här omkring,

gjorde under och synder förlät.

Skulle vi lika likgiltigt, bara se på...

tills vi stod där, vid korset och grät ?

Om det vore i dag, o min Herre förlåt !

är jag rädd att vi tvivlat som dom...

Än i dag hörs Din röst, men vi lyssnar förstrött

till Ditt kärleksfullt, manande KOM !

Med denna sista lilla dikt, vill jag mana oss alla att ta vara på den tid vi har, vi vet inte hur länge

vår liv varar. Vi vill väl alla få komma till himmelens glädje, när vår tid är förbi. Bara en bön bort,

säger Jesus, den som lever och tror på mej skall aldrig nånsin dö!  Sök dej gärna till någon frikyrka,

om du vill veta mera, för att förstå. Välkommen till Missionskyrkan, som är mitt andliga hem. Sonja.