Välkommen till midsommarbloggen, kul att någon tar sig tid att kolla vad jag

har att bjuda på i dag, ja det blir förstås Midsommar dikter, den hade

jag nog med ifjol, det är ett barndomsminne, men ni som kommit till på senare tid har nog inte gått tillbaka och läst den från förra året kan jag tro.

så jag börjar med den, kanska några av er har liknande minnen?

MIDSOMMAR AFTON

Tomtebruset susade och skummade i glasen,

och liljekonvaljerna stod doftande i vasen.

Pyntat och fint, var vårt midsommartält,

som vi intill huset på gräsmattan ställt.

Dragspelsmusik hörs från ingenjörs viken,

vi fick inte vara med, och är lite besviken.

Vi arbeter ungar, vi fick klara oss ändå

en trattgrammofon vi fått att lyssna på.

Vi vevade med veven, i midnattssolens sken,

fram tona Svarte Rudolf med lurvigt bruna ben.

och "Gå hem och lägg dig Svensson"

på din gammla ottoman, om du inte

rör på skinkan, får du följa med på finkan.

Ja det var visor de,

för oss trettitalsbarn att lyssna te´.

Vid midnatt var det dags för midsommardoppet,

längst ut ifrån bryggan, vi skulle göra hoppet,

Det isade i kroppen och tänderna dom skaka,

när frysande vi sprang, till vårat tält tillbaka..

Då ville alla snabbt i bädden krypa ne´

och sova på sju blomster, att vår drömprins se.

Men jag drömde aldrig några drömmar då,

jag tänkte att som ungmö, jag får nog genom livet gå

Men så blev det ju inte, det vet ju ni som sett mej berätta om både barn

och barnbarn och även barnbarns barn två stycken, har vi ju lyckligt be-

rikade med.

Jag tror detta får räcka för i dag, och hoppas hinna återkomma i morgon

en stund och skriva ner en midsommarvisa. Hoppas ni vill komma tillbaka då

den finns ju också sedan kvar att läsa senare i helgen. Här hos oss har vi ju

riktigt soligt och vackert väder, hoppas det får vara så över helgen.

Jag önskar er redan nu en trevlig midsommar, om ni inte kommertillbaka i morgon. Ha det så gott önskar Sonja.

Välkommen till bloggen, roligt att ni tar Er tid att kolla på den, i dag blir det blandade känslor och tankar, trots rubriken så är det ju inte bara solsken,

även om det är sommarmånaden Juni. Innan jag skriver vidare vill jag svara

Charlotte, på en fråga Du undrar om jag gillar att skriva dikter, ja det gör jag. Om jag skall kunna skriva något till Dej så måste Du berätta lite om Dig

själv, skriv om Du har någon e-post adress, så kan jag ju skriva personligt till

Dej där.

Så till alla tankar omkring Nationaldagen, som Ni många vet så är jag kristen och med i Missionskyrkan i stan, i många år har det  varit Gudstjänst

på torget, för och med alla församlingarna i området, så också nu i Lördags.

Har ni läst något om det i tidningen?  Nej som vanligt nonchaleras ofta dom

kristna samlingarna av media, också i ortstidningarna.  Vi hade Gudstjänst där, med bi.a Moröbarss och frälsingsarmens blåsorkester så det var fullt ös på musiken s.a.s men varje gång musiken tystnade så blev det skrän och talkörer med taktfast hotande mörka röster från Nazist-gruppen som var på andra sidan av torget, det kändes väldigt obehagligt, särskilt en sådan dag som nationaldagen. Då vi är vana att kunna  känna glädje över Sverige och

för vårt lands seder och vår demokrati.

Då brukar vi särskilt hälsa "nya" svenskar välkommna med en svensk flagga per familj. Det gillar  förstås inte Nazis-terna som vill ha ett "vitt" Sverige.  På vårat möte denna dagen medverkade en ung tjej som hette Matilda Lundkvist, från Svarttjärn Lövånger, om jag förstod rätt. Hon sjöng solo ett par gånger under mötet Hon hade en underbart vacker men ändå stark sopran röst, jag tror inte att jag hört en sådan vacker röst förut nån gång, vare sig live eller gm, olika media. Och jag har hört mycket under mina nästan åttio år och jag hör fortfarande bra.

Det kändes fantastiskt starkt när hon sjöng sin sista sång för dagen som

hette "Ett brustet Halleluja"  och hennes klara röst sjöng ut sitt jublande

Halleluja !! så det ekade över torget, bort emot de mörka krafter som fanns på andra sidan torget. Så fort hon tystnat, gav dom sig tillkänna, med rop och hesa talkörer. Men Matilda fick rungande applåder från oss så det över-

röstade dom andra. Om ni söker en bra mycket sjönsjungande solist, så ta

chansen att kolla med Matilda, det kommer ni inte att ångra. Det finns tack och lov många goda unga krafter att glädja sig åt  i vårt gamla Sverige.

Som t.ex de 800 ungdommar som kommit till torget för en motdemonstra-

tion, mot Nazist besöket, det var tufft gjort.  Gruppen kallade sig för

"Norrland mot rasism"  eller "Skelleftebor mot Nazism" från vilken huvud-

talaren Lova Torstensson kom, hon sa bland annat, ni som står här i dag har inte tigit och samtyckt. Det skall ni vara stolta över. Och vi som

Skellefteåbor får vara stolta över våra ungdommar, som vågar stå för goda åsikter, även då det blåser motvind, som det gjorde i lördags.

Tror ni att ni orkar med en liten dikt, som berör ämnet, att våga säga sitt.

DEMONSTRERA

Jag vet att jag borde protestera,

gå ut på gatorna och demonstrera.

Säga ifrån,  så högt att det hörs,

Skrika !! om jag bara törs...

Så här får det baske mej, inte gå till

Nazister i stan, är nåt som vi inte vill.!!

Ekonomisk kris ville vi inte heller ha,

där har bankerna inte skött sig så bra.

Girighetens fula ansikte, fick vi alla se

i Bibeln, varnas det mycket för de.

För detta får de fattigaste lida.

andra kan ut i Gräddfilen glida.

Åldringsvård och sjukvård minskas ner,

och matpaket i hemmen man i stället ger.

"Underhållnings våld" som det så syniskt heter,

uppmuntrar till ondska och vidrigheter,

Liksom vidiovåld och porrmarknaden.

som säkert till våldtäckt inspirerar män.

Och när skall media sanera språket

och aktivt för moralbegreppen stå ?

de vi sår får vi skörda också.

Har era samveten rent utav dött?

Jag tror att dom styrande

lyssnar förstrött.

Så va lönch ä´ å bry sä ??

Slut för i dag, välkommen nästa vecka, men jag vet inte själv vad det blir för sommartankar då, men jag hoppas dom blir gladare än i dag,  Sonja.

P.S Jag hade hoppats få fram en Svensk flagga till det jag skrivit i dag,

det skulle ju liksom passa. Få se om det ordnar sig innan kvällen D.S

Hej, välkommen in på min blogg, i denna sköna sommartid, även om vinden

är lite kyligare i dag, och det har vi ju fått veta gm. TVn. att det skulle bli kallare igen, hoppas att det inte blir så många dagar, nu börjar det ju vara dags, även för oss här uppe i norrland att få full sommarvärme, kan man tycka. Som tröst under väntetiden, kommer här några sommardikter...

LOVSÅNG

Dej vill jag lova, du skapelsens Herre

för att Du gjort jorden så skön.

Dej vill jag lova, för blommande ängar,

för doftande skogen så grön.

Dej vill jag lova, som är livets vatten

och kommer som ett stilla regn.

Dej vill jag lova, som än håller världen

allt fort i Din kärleks hägn.

Dej vill jag lova liksom fågelsången

som sttrömmar mot himmelblå sky.

Dej vill jag lova, som kan lösa fången

och göra en människa ny.

Lovad, lovad vare han, som led och dog för oss,

lovad, han som seger vann, och tog vår boja loss.

Nästa dikt kanske ni har läst förra sommaren om ni var med då, den har jag

skrivet för att många frågat mej hur jag kan tro,på en Gud som jag inte kan se. Då brukar jag fråga om dom kan trop på t.ex strömmen i lamporna då man inte kan se den, eller på att tankarna finns, då vi inte kan se när

våra medmännidkor tänker, och kan dom tro på vinden, som ju inte syns.

Då får man ofta ttill svar att man ser ju dess verkningar, och det är precis vad man som kristen märker då det gäller Gud. Så till dikten...

VEM HAR SETT VINDEN?

Som vinden, sakta rör vid min kind

så rör Du Herre vid mitt hjärta.

Stilla, varsamt, och svalkande

kan inte se Dej, men vet

som jag också vet vinden...

Som suset i trädens kronor,

hör jag Din röst,

känner Din närhet.

Kan inte se Dej, men vet

liksom trädet vet vinden...

Som stormen, får träden att böja

sina kronor mot marken,

så vill jag böja mej för Dej.

Känner din styrka och vet,

att Du finns, som vinden...

Som stormen, får havet att brusa,

så skall sångerna brusa en gång.

Då skall vi jublade, se Ditt ansikte

som vi nu kan se havet,

men ännu aldrig har sett vinden...

Så en liten kortis...

KONSTNÄREN

Gud, Du konstnärernas konstnär

så underbart Du målar,

från morgonrodnaden så skär

till solens sista strålar.

Nu sommarn står i sällsam prakt

Ditt Gudaväsen har Du lagt,

i allt som skapats av Din hand

på himmel hav och strand.
Så vi skall fatta och förstå,

men gör vi det måntro ändå ??

Ja, det var några sommarhälsningar i diktform från mej till dej,  ha det så

skönt, och "grip dagen" som Gud dej ger, välkommen nästa vecka, Sonja.

Hej, länge sen vi sågs, eller kanske du var här i går och tittade vad vet jag? I

stort sett ingenting, varken när var eller hur du brukar kolla min blogg, det

vore roligt om ni/ du ville skriva någon komentar och säga vad ni gillar och

tycker att jag skall skriva om. Nu blir det i allafall Pingstdikter i dag efter-

som det är pingsthelgen som kommer nu, så kan det ju passa bra. Jag är ju

med i missionskyrkan, och på söndag ska jag leda mötet då blir det mycke sång och musik, och lyrik förstås. Och nu tänker jag skriva några av dom

dikterna här. Väl kommen till  Missions kyrkan förresten, dem rosa kyrkan nedanför Max. Nu är det väl dags för dikterna . Den första dikten heter...

GUDS ANDE

Nu fyller skaparens ande jorden,

visar i sin skönhet Guds kärleks rikedom.

Du som ögon fått att se, se! Guds sköna skapelse.

Nu fyller Guds ande luften med sång,

floder av klingande ljubel som.

Du kan höra, med ditt öra ...

Lyssna njut och se, människa sjung me`!!

Nu fyller Guds ande, luften med dofter

dofter av tusende slag,

skapelsen bjuder en sommardag.

Njut då, med alla sinnen du fått

böj ditt huvud och tacka blott.

Men vet, att allt detta vackra vi ser,

är blott en skugga som Herren oss ger.

Av vad vi skall få se den gången,

då vi gått bortom skuggorna och sången.

Nästa dikt handlar om den Helige Ande, som vi ju fått som hjälparen sedan

Jesus, for tillbaka till sin fader i himmelen, som vi firade förra torsdagen.

HELIGE ANDE

Helige ande, Du måste oss gripa,

om vi ska begripa och kunna förstå.

Du helige ande, kan öppna vårt sinne

så att vi Guds väldiga storhet förstå.

Du Helige ande, kan öppna de dörrar

som ingen har öppnat förut.

Du Helige ande, kan fylla det käril

som varit så ofyllt förut.

Du Helige ande, du kan göra under

som Jesus här gjorde en gång.

Du Helige ande, kan fylla vår kyrka

med trosviss och jublande sång.

Helige ande, o fyll mej ja, ja fyll mej

att jag kan ett redskap får bli.

Helige ande, förvandla mitt hjärta

så ödmjuk, men stark jag kan bli.

Så ännu en sommar inspirerad dikt, som jag personligen tycker mycket om.

BÖNESUCK

Inte ens en vind så svag, så svag

som från en fladdrande fjäril, en sommardag.

Behövs för att sända vår bön till Gud,

han hör de svagaste böneljud.

En bedjande suck blott, ifrån vår jord

sänder mot himmlen bevingade ord.

Bönens mål Guds kärlek var,

i kärlek ger han oss sitt svar.

Kanhända vi inte ens förstår,

när vi bönesvsret får.

Men Gud har på sitt sätt,

kunnat vända allting rätt.

Nu önskar jag Er en trevlig Pingsthelg, det utlovas ju vackert väder, så det

kommer nog tyvärr att dra folk från kyrkorna, men man får ju hoppas att 

människorna tänker på och förstår, vem som har skapat allt detta vackra

till "lyst"  för sina älskade människobarn. Jag vill önska Er Guds välsignelse

var Ni än är.  Välkommen igen nästa vecka, då blir det nog fortsatt som-

mar prat och lite sommardikter. VI ses Sonja.

Välkommen till ännu en blogg på samma tema som sist, jag vill skriva om ännu ett barnbarnsbarn som fyller mitt hjärta med glädje och kärlek, det

är lilla Alina som nu är lite drygt ett år, världens läckraste lilla tjej, med mörkt lockigt hår och mörka bruna ögon ni som är trogna besökare (jag är så

glad att ni finns) ni känner redan henne lite sedan förut då jag skrivit om henne, och nu skall ni få veta lite mera, hoppas det känns roligt även för er

Innan jag skriver längre vill jag appropå föregående blogg som handlade om

Gabriels dop, berätta att det nu är ett år sedan Alina döptes. Och nu är hon "stor flicka" och upptäcker världen omkring sig, hon har ju aldrig tagit på

gräset förut, och aldrig smakat det heller, liksom pinnar och stenar som också är nya upptäkter för henne. Undrar om hon funderar var den kalla och mjuka snön, har tagit vägen. den var förstås mycket behagligare att ta i

och smaka på. Hon har ju inte så stort ordföråd än, så den mesta komuni-

kationen sker medels ljud och gester. Hon är mycket intresserad av bilar

traktorer och motorcycklar, troligtvis på grund av ljudet. Så när hon då ville prata om att mamma Sara hade kört en bit med morfars mororcykel, så satte hon igång ett ljudligt surrande med sin lilla söta mun och höll ut

händerna som på styret, och pekade på sitt huvudet, och visade på att

mamma hade hjälm på sig när hon körde MC. Vissa gester är ju ganska lätta att förstå, men ibland har hon ju ganska invecklade tankemönster, så det

kan bli missförstånd ibland, om man då gissar fel på vad hennes gester be-

tyder, skakar hon på huvudet och ser missnöjd ut, men om det är rätt så

ler hon med hela ansiktet, och nicka jakande och säjer aa, och då blir alla glada. Hon tycker mycket om djurböcker, och härmar ljuden så gott det går

och rörelse sånger gillar hon också, dessa rörelser började hon kunna tidigt

och då knuffade hon på en ibland och snurrarde fingrarna mot varandra, då

ville hon att vi skulle sjunga Imse vimse spindel, och andra visor visade hon med de rörelser som hörde till dem. Nog är det otroligt vad mycke tankar

som verkar finnas i dessa i dessa små människor. Tack gode Gud att vi fått uppleva denna underbara gåva  att få barnbarnsbarn.

Det står i Ordspråksboken 17:6  (= i bibeln) Så här, De gamlas krona är barn-

barn, och barnens ära deras förälsdrar, och då är ju lyckan att få vara gammel mormor/far ett strå vassare, inte något som vi kan berömma oss av

utan det är bara Guds Nåd. Måtte det få gå dessa barn väl och hjälp oss att

vara goda föredömmen för barn, barnbarn och nu även dessa barnbarnsbarn

så länge vi  nu får leva.

Nu avslutar jag detta tema, och återkommer nästa vecka med vår- och

sommar dikter, jag har ju massor av sådana så det känns roligt att få använ-

da lite av dessa.  Då är ni varmt välkommna igen, vi ses hoppas Sonja.

Välkommen go vänner, till en ny dag på tema talltid älskad, men innan jag börjar skriva på temat vill jag be om ursäkt för att jag inte skrev i går som ja hade lovat. Vi blev inbjudna till "Mottagning" hos en väninna som hade 70 -års firande och det ville vi förstås inte missa, jag blev då tillfrågad om jag kunde skriva en visa till henne, som vi gäster skulle kunna sjunga, så det

blev till att skriva gratulations visa, i stället för blogg i går, så jag hoppas ni

förstår.  Nu till temat, det kärleksbrev som jag berättade om i måndags fick

ni ju inte veta vem som skrivit, det var en beskrivning på Guds kärlek till oss människor, som alla var delaktiga i Jesu död på korset, han som bar våra synder för att vi skulle få evigt liv. Tack Jesus för denna uppoffring !

I dag vill jag skriva om den mänskliga kärleken, som också kan få våra hjärtan att flöda över ibland, som jag nämt om tidigare, så skulle vårt

andra barnbarnsbarn Gabriel döpas den andra maj, i en Kyrka i Märsta, där dom nu bor.Så vi for dit ner för att vara med på dopceremonien. Vi hade ju

inte träffats förut Gabriel och jag, annat än på telefon, där jag fått mång-

ga gurglande samtal tillsammans med honnom. Ni må tro att mitt hjärta

fylldes utav glädje, när han först såg på mej med likgiltig min, men hans avsikte lystes upp av ett stort leende,  när jag började tala till honom,

och han sträckte armarna emot mej, han kände igen min röst!! Och jag ville

och jag ville bara gråta av lycka. Man blir nog lite extra berörd en sådanhär

gång, då man är mormorsmor kanske?  Underbart var det att få vara med !!

Och här visar jag bilder på under verket.

Bild nr 1 föreställer från vänster vårt barnabarn Magnus och hans flivkvän Anna-maria som även blev Gabriels gudföräldrar. Sedan mitt barnbarn Lina, Gabriels mamma och hennes sambo Johan.

Och så lilla Gabriel naturlugtvis, huvudpersonen för dagen och Anna, som

var prästen som döpte honom.

På den andra bilden får jag (mormorsmor) och lilla Gabriel bekanta oss med varandra.

Välkommen kära blogg vänner, hoppas ni haft ett par fina veckor medan jag

tagit ledigt från skrivandet, men nu är jag på hugget igen. Som ni ser är det på ett nytt tema jag vill skriva i dag och ett par gånger framöver. Vill skriva

på detta tema, för att mitt hjärta formligen flödar över av alla goda och kär-leksfulla upplevelser som jag fått dessa två senaste veckorna. Men det som jag först vill börja med är delar från en artikel som jag läste och greps av,

som förståss handlar om att älska, den heter...

FÖRLÅTELSE

(Brev till en dödsdömd man, skrivet av fadern till den man,

som fången hade mördat.)  Så till berättelsen.

"Du blir antagligen förvånad över att just jag skriver till dig,

men jag ber dig att du läser mitt brev noggrant och tar mina ord på allvar.

Som far till den man vars liv du deltog i att utsläcka har jag något mycket

viktigt att säga dig.

Jag förlåter dig, av hela mitt hjärta. Detta kan vara svårt för dej att tro på,

men det är verkligen sant. Jag var närvarande vid rättegången när du erkände ditt brott, och jag förlät dig omedelbart. Jag har nämligen sam-

talat med åklagaren och har kunnat visa att även om du är skyldig till brot-

tet så är åtalet mot dig ogiltigt, från och med i dag är du en fri man.

Jag vill också ge dig ett erbjudande. Du förstår, jag hade bara ett barn.

Men jag vill gärna dela mitt liv och mina rikedomar med någon.

Därför undrar jag om du vill bli mitt adoptivbarn? Jag har tänkt igenom detta mycket noggrant, och jag tror att du är värd det.Många har kallat mig en dåre som är villig att göra allt detta för dej. Men jag gör det av kärlek...

De allra varmaste hälsningar !!

Vem kan vara så kärleksfull och uppoffrande, tror ni ?

Svaret får ni i morgon, då jag också skall berätta lite om vårt andra barnbarnsbarn Gabriel, som döptes förra lördagen. välkommen åter

önskar eder bloggarkompis Sonja.

Kära go vänner, jag vill skriva lite i dag, som får räcka för ett par veckor, det

är mycke nu, som man brukar säga när det kör ihop sig.Dom  närmaste dag -

arna väntar för oss begravning, barndop, för vårt andra barnbarnsbarn som

heter Gabriel, som vi är så lyckliga över att få träffa för första gången, och

sedan födelsedags kalas, för vår yngsta dotter. och däremellan är det ju Val-

borg, som också måste firas på  lämpligt ställe. Till Er kära bloggbesökare vill jag skriva en dikt, som jag hoppas Ni skall ta till Er, den heter som följer...

CARPE DIEM

"Grip Dagen"

Grip dagen! som Gud dej Ger,

Himmelen rodnar av glädje,

i den vaknande morgonen.

Guds finger skriver in

ännu en dag av Nåd,

i Din historias dagbok.

En helt oanvänd dag,

till Dej utgiven ...

Grip den dagen i

GLÄDJE !!

Detta hoppas jag ni kan ta till Er, och utnyttjar de vackra dagar som nu

ligger framför oss med Valborgs mäss, och första maj. Förra årets texter

finns ju fortfarande kvar på bloggen, om ni vill kolla på Valborgsmässo-

visor och första maj dikter där. Ni har full frihet att skriva ut dom också.

Jag önskar er fina dagar i som vi hoppas vårsolens glans, så all snö kan

smälta bort, och värmen kommer fullt ut även här uppe hos oss.

Ha det så gott, och välkommen åter om någon vecka, hälsar jag er! Sonja.