God morgon i höstmörkret, jag hade ju för länge sedan lovat att skriva något om våra möten i olika kyrkor med

Ingemar Helmner som talare, denna gudabenådade evangelist som ju för några år sedan  bodde här i Skellefteå och var pastor i pingstkyrkan här. Nu var han inbjuden hit av några kyrkor och valde att kalla denna serie för 10-

dagar med Jesus. Han är ju inte bara en mycket god talare utan sjunger och spelar av hjärtans lust utan både noter och text, han har allt i huvudet, sedan barnaåren. Han är också en fantastisk berättare = förkunnare tag gärna bilder

ur sitt vardagsliv, som handlar om sådant han upplevl under sina många år i Herrens tjänst.

          En av dessa vill jag återge delar av, en berättelse som handlar om en ung man som hade haft en svår och en

otrygg barndom, som fått flytta mellan barnhem och foster hem, där han oftast protesterat och revolterat. Och det

det blev inte mycket av hans skolgång. Han hamnade snart bland missbrukarna i stan, och fick på något sätt en slags trygghet där, men hans missbruk övergick snart till knark av olika slag, och han förstördes både kroppsligen

och själsligen av detta.

           Ingemar Helmner berättar att  han satt vaken efter att han haft ett kvällsmöte och lyssnade på lite musik

och fram på nattkröken ringde telefonen, det var några som varit på mötet och nu kom hem till sitt där låg en

man i trappuppgången som var i behov av hjälp... Då tänkte dom på pastorn som predikat, han kanske skulle kunna

ge den hjälp som dom förstod att dom inte kunde ge i det här fallet, och undrade om han skulle kunna komma.

            Han kom och såg mannen skaka av kramper, och satte sig vid honom tog hans hand och började sjunga,

Tryggare kan ingen vara, En liten stund med Jesus m.m Så småning om kände han hur den spända kroppen slutade skaka, och han somnade. Det var nästan morgon när jag kom ut sade Helmner, och log.

             Efter detta blev det många dramatiska möten under åren, dom emellan. Tills tidigt en morgon då Helmner

vaknade av dunder och brak utanför, en bil hade kört in i garagets stängda port, motorn gick på högvarv, billyktorna spred sitt skarpa ljus i natten, och genom fönstret får han se en man mer eller mindre ramla ut genom den öppna dörren, och blir liggande på det höstvåta gräset.

               Helmner får snabbt på sig sin morgonrock och ett par tofflor, och rusar ut. Han har fått lära sig, att om man vill hjälpa någon, så är det vikltigt att göra detta på samma nivå som den andre är. Så han lade sig i det våta kalla gräset, och lade armen om honom som redan låg där. Han bad tyst till Gud om att få rätta orden att säga nu,

och så kom orden, VÄLKOMMEN HEM !!  Då sa den olycklige besökaren, så där har aldrig någon sagt till mej förut.

               Efter detta slutade han med sitt missbruk direkt, han hade mött någon som brydde sig om honom, och

han fick ett hem dit han alltid var välkommen åter.

Visst var detta en underbar berättelse ur livet, och visst är det fantastiskt att  få se en människa att kunna förändras så, genom att uppleva kärlek och förståelse. Detta lär oss att inte döma någon, vi vet inte vad dom

bär på för bördor...  Vi som är kristna har ju ett särskilt ansvar i sådana fall. Tack för i dag, från Sonja.