Hej och välkommen till en stunds bloggläsning i sällskap med mej med naturens under som tema. Har ni liksom jag

lagt märke till att det har varit ovanligt lite insekter i vår och sommar, myggor till ex. har vi knappt sett eller känt av i vår det kan ju kännas skönt förstås, antagligen beror det väl på att det har varit så lite regn åtminstone i våra trakter men det är nog därför som det finns så dåligt om bär t. ex. blåbär och lingon verkar ju också bli dåligt i år. Ja allt hör ihop och har en uppgift i Guds skapelse, så är det. I dag har jag tänkt skriva om fjärilar, som det har varit ovanligt gott om här, särskilt Nässelfjärilar och dom vackra Påfågelsöga, har flera gånger kommit in i huset genom den öppna dörren som vi oftast haft på glänt nu i värmen, och som jag haft bekymmer att få ut igen eftersom att jag vet att dom har mycket att göra den korta tid de lever. Dom fladdrar över ängarna och gör naturen ännu vackrare som flygande blommor förgyller dom naturen.Men vad är dom för ena filurer, såg jag någon i en tidning som undrade, det var det som fick mej att vilja skriva lite om detta. 

Alla fjärilar börjar sitt liv som ägg, vissa honor lägger flera hundra åt gången, vid eller på den växt som larven skall födas upp av. Larven är mycket matfrisk och måste därför ömsa skinn flera gånger, precis som ormar. när den vuxit färdigt blir den till en s.k puppa. Detta vet vi ju om egentligen alla som har gått i skolan, men hur många har sett den där prossesen på nära håll ? 

Det fick jag faktiskt tillfälle till tack vare vår yngsta dotter som alltid sen "barnsben" varit intresserad av djur, jag fick ofta smådjur som maskar och skalbaggar o. dyl. som morsdags precenter av henne.

Nu hade hon sitt första sommarlov och skulle få fara på en lägervecka då kom hon med en glasburk med några hål gjorda på locket och bad mig ta hand om fjärilslarven som hon hade i burken tillsammans med några kvistar och blad från den buske där hon funnit larven. Och bad mig plocka nya varje dag, jag var mycket skeptisk på att detta skulle fungera men lovade göra mitt bästa, efter ett par tre dagar var det nästan helt rent på blad, så jag kunde se bra ner till botten då såg jag till min förskräckelse larvens huvud ligga en bra bit från kroppen som nu börjat se helt förtork- ad och stel ut och dom smala larvbenen låg kringspridda i burken.

Min första tanke var att slänga allt i soporna, men så tyckte jag det var lika bra att hon fick se med egna ögon hur det hade gått med hennes fjärils expirement. Men hon var fullt nöjd när hon kom hem och såg vad som hänt, och tyckte förstås att jag var dum som inte fattade någonting ? !! Det var varken första eller sista gången jag fick höra detta i olika sammanhang, som det väl är mödrars uppgift att få höra, och tåla. Därefter ställde hon ut glas-

burken i ett kallföråd som vi hade, och efter någon tid kom hon lyckligt springande och visade att där i burken fanns

nu en liten fjäril, det var en Blåvinge, vi  tog nu burken och gick ut med den på balkongen och hon lyfte högtidligt på

locket svängde på burken och sa flyg lilla fjäril flyg, och den fladdrade iväg ut i friheten. Vi tyckte båda sedan att det var synd att vi inte fått se när den tog sig ut ur puppan, men jag läste för ett tag sedan om en man, som fann en ko-

kong där en fjäril som precis hade på börjat den mödosamma kampen för att göra sig fri.Han såg på detta naturens drama i flera timmar, men så hände det ingenting på ett långt tag, det verkade som om fjärliens krafter tagit slut.

så mannen hämtade en liten sax han ville gärna hjälpa fjärilen ut den sista biten, och klippte försiktigt upp den sista

biten. Nu kunde den enkelt frigöra sig. Men dess kropp var svullen och vingarna var små och skrumpna. Mannen väntad och väntade på att få se vingarna bli större, så att de kunde bära kroppen vid flykten. Men ingenting skedde,

fjärilen fortsatte att bara kravla omkring. Mannen hade inte förstått att kampen i kokongen var nödvändig, för att fjärilens vingar skulle växa och bli starka,  så att dom skulle kunna bära när den blev fri för att flyga.

Ibland önskar vi att Gud skulle låta oss gå igenom livet utan svårigheter. Men ett liv utan kamp skulle göra oss handikappade. Vi skulle aldrig bli så starka som vi kunde bli. Och vi skulle aldrig kunna flyga, men det skall vår själ

kunna få göra för oss som tror...                                            Så en liten fjärilsdikt som jag skrivit som heter...

BÖNESUCK

Inte ens en vind, så svag så svag,

som från en fladdrande fjäril en sommardag.

Behövs för att sända, vår bön till Gud,

han hör de svagaste böneljud.

En bedjande suck blott, ifrån vår jord

sänder mot höjden, bevingade ord.

Bönens mål, Gudeskärlek var

i kärlek ger han och sitt svar.

Kan hända, vi inte ens förstår

när vi bönesvaret får.

Men Gud har, på sitt suveräna sätt

kunnat vända allting rätt.

P.S Vill bara nämna några ytterliga fakta om Fjärilar det är en insektgrupp som funnits på jorden i minst  200 miljoner år, så därför har det blivit så många olika arter ca. 150000 st. Många fjärilar flyttar på hösten som fåglarna till varmare trakter, nästa sommar är det barn eller barnbarn som kommer tillbaka hit. Vissa arter övervintrar också på gamla vinder eller varma gömställen som de söker dig in i. När dom kommer ut på våren är deras viktigaste uppgift att föröka sig. Dom flesta fjärilar har en sugsnabel som de suger upp näktar från blommorna med. När dom flyger från blomma till blomma så pollinerar de ju också växterna. Bland de mindre fjärilsarterna finns faktiskt ock-

så honor som inte har några vingar så dom får sitta där dom kläkts och bara vänta på en hane. Vilket bedrövligt liv.

Detta sista var min kommentar.  Till sist önskar jag en skön helg, visst är det nästan skönt att det är mulet i dag?

Tänk att vi fått ha en så solig och varm sommar att det nästan blivit för mycket av det goda,  hälsningar Sonja !

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej och välkommen till en bloggstund med mej. Vi har nyss varit till vår yngsta dotter Anki med familj, vi hade pratat om att mina olika dikthäften kanske borde samlas till en gemensam bok. Då frågade hon kommer du ihåg mamma vad som var det förs...

Hej  och välkommen till min bloggplats, som i dag har lite försommartema. Det är ju bara maj än men det har ju varit barmark så länge, så nu börjar man ju se vissa sommartecken, här och var. Pingst- och Påskliljorna konkurerar ännu här, med kroku...

  Hej kära vänner, och förlåt min oanmälda, lite längre frånvaro, här på bloggen, p.g.a. rubriken... Platt fall, det har gjort mig oförmögen, att ta mig hit upp till övervåningen, och datorn några dagar. Vad har hänt, kanske Ni undrar, jag ska...

Hej, och välkommen så här dagen före Valborgsmäss, jag brukar ju haft som tradition, att skriva en ny visa att sjunga varje år. När vi i Missionskyrkna firar Valborg uppe på Vitberget, där vi har vår så kallade S.M.U -stuga. I år hade jag en sång...

Hej och välkommen, visst är det en alldeles underbar årstid, som vi just nu befinner oss i  nu,!! ? Att höra vårfåglarnas alla fantastiska sångsätt och glada tjattrande ljud till varandra. Och att se alla  de vackra färggranna och olika färger oc...