Hej, och välkommen till en något försenad bloggning om Pingsthelg och Morsdag.  Tyvärr så krånglade datorn i

lördags och söndags, det var visst så på flera ställen har jag hört. Hoppas ni ändå kan tycka det känns bra med

Pingst, och morsdags temat,  det är ju lite synd att bara skippa detta, så här i hänryckningens tid. Det är nog blomster prakten, som gör mig mest hänryckt i dessa dagar. Det är ju tack vare den kyliga temperaturen som

som blommorna står sig så länge ute i gräsmattor och rabatter. Jag vill skriva ett par blomsterdikter först...

PÅSKLILJE BLOMMAN

Som i en jubelsång, lyfter Påskliljorna

sina huvuden mot himmlen.

Gul som solen om våren, lyser den.

I triumf över livet, en tacksägelse

över, att livet överlever döden,

pånyttfödelsens under, i vår tid.

Som påskdagens budskap, om

uppståndelse ljuset.

PINGST LILJAN

Och nu, Pingstliljans skira

svagt grönvita blomsterkrans,

vissa med brinnande orange

i centrum. En ljudlös, men fullt

förnimbar, sångarhyllning, fylld

av ande och liv inför våra ögon.

I hänryckningens tid !

SKAPARENS ANDE

Nu fyller skaparens Ande jorden,

Visar i sin skönhet, Guds kärleks rikedom.

Du som ögon fått att se, se Guds sköna

skapelse.

Nu fyller Guds Ande, luften med sång

floder av klingande jubel som,

du kan höra, med ditt öra...

Lyssna, njut och se, människa sjung me´

HELIGE ANDE

Helige Ande, du måste oss gripa, om vi skall begripa och kunna förstå,

Du Helige Ande, kan öppna vårt sinne, för allt i din kraft du kan förmå.

Helige Ande, du kan öppna de dörrar, som ingen har öppnat förut.

Du Helige Ande, kan fylla det käril, som varit så ofyllt förut.

Helige Ande, du kan göra under, som Jesus här gjorde en gång.

Du Helige Ande, kan fylla vår kyrka, med trosviss och jublande sång.

Helige Ande, o fyll mej, ja fyll mej, att jag kan ett redskap får bli,

Helige Ande, förvandla mitt hjärta, så ödmjuk, men stark jag kan bli.

Så var det ju också Morsdag i söndags, och jag blev firad av barn, barnbarn, och barnbarns barn. Vilken lycka

att få ha en så stor familj omkring sig, ändå fattades en ännu större del, men som hörde av sig på olika sätt.

Dom sjöng ingen morsdags sång för mej då, men jag minns i min barndom, så sjöng jag nog i 10 års  tid den

sången solo, i en typ folkets hus, där vi hade morsdags firande varje år. Det började när jag gick i ettan och

sedan blev det liksom en tradition. Jag skriver lite av texten, ni kanske känner igen den ?

Mor, lilla Mor, vem är väl som Du, ingen i hela världen.

Du är mig nära i bön och i dröm, vart hän jag än ställer färden.

Ingen kan älska mig såsom mor, ingen kan så försaka.

Kunde jag, kunde jag blott en gång, giva dig det tillbaka.

Mor lilla mor, vem är väl som du, ingen i hela världen.

Fin va? Hoppas det är någon som känner igen den, och får några förhoppningsvis glada barndomsminnen.

Det blev lite lite blandad kompott i dag, men det fick ni ju veta redan från början.  Tack för i dag !  Sonja.