Senaste inläggen

Av Sonja - 21 april 2009 11:14

Nälkommen till min blogg i dag, som ni ser fortsätter jag att skriva om  över-

naturliga händelser. Som för mej som är kristen, känns helt naturliga jag har

fått många konkreta bönesvar och bevis på Guds beskydd. Tänk vilken förmån vi har som är Guds barn. Men i dag skall jag skriva om andras berät-

telser, den första heter...

GUDS HAND

Två väninnor var på väg till ett möte för att sjunga där. På vägen dit fick dom sladd, i det isiga väglaget. De körde uppför en backe, men gled tillbaka ner, där börjad bilen rulla runt och hamnade på taket efter ca. 75 meter.De

båda väninnorna klarade sig oskadda, men var rejält omskakade och chock- ade av upplevelsen. De fick hjälp av en förbipasserande, och via en läkarmottagning kom det till slut fram till mötet och kunde genomföra sitt

sångframträdande där.

När de båda  sent på kvällen kom till  det ställe där de skulle få sova över för natten berättade dom ingenting, om händelsen på vägen till mötet. Men

på morgonen efter vid frukostbordet sa värdinnan---I natt drömde jag att ni slog runt med bilen, men jag såg en stor lysande hand som beskyddade er.

Och väninnorna bekräftade att så måste det ha varit, eftersom dom var helt

oskadda, efter händelsen.


Det andra berättelsen handlar om bensin brist.

Några ungdommar hade åkt till en församling långt bort ifrån sin skola för

att hjälpa till en kväll. Situationen var den att dom inte hade några pengar.

Och den här kvällen hade dom inte fått någon reseersättning. De var rädd att bensinen inte skulle räcka hela vägen därför beslöt dom att ta en genväg genom ett ödsligt skogsområde. När de kört omkring 50 km från sista huset tog bensinen slut. ingen av dom hade kläder för den stränga januarikylan, mitt i nattan så situationen var livshotande. Chaffören gick ut och började gå i färdriktningen när han fick se billyktor närma sig. En liten

lastbil närmade sig och stannade och en man i cowboystövlar, hatt och jeans steg ut och frågade hur det var fatt. Han fick problemet förklarat för sig och sade:--Jag har bensin! Ur en 2 kbm stor bensintank på flaket fyllde

han upp deras tank men ville inte ha någon ersättning. Manneb förklarade att han brukade åka runt och hjälpa människor i fara.--Dessa trakter är ju så

ödsliga sa han, och satte sig i sin bil och körde iväg.

Platsen där de stod, var en mycket lång raksträcka och de borde ha kunnat

följa lastbilen med blicken där den åkte ifrån dem. Men plödsligt och oför-

klarligt, var bilen med den hjälpsamme mannen bara borta1  Änglahjälpen hade med all sannolikhet, räddat deras liv!


Detta var väl två fina bevis på Guds omsorg om sina barn. Jag slutar där för i dag och önskar er Guds välsignelse, och hälsar er alla välkommen åter nästa vecka, som spinner på samma tema. Tack för i dag. Sonja.

Av Sonja - 18 april 2009 09:38

God lördagmorgon vill jag önska er, denna  vackra, soliga, men fortfarande kyliga april dag här i  Norrland, i går kväll var det ju faktiskt snöstorm här men i dag ligger ju marken nypudrad av vit fräch snö och allt är skinande rent och vackert, men nu längtar vi ju värme och vår även här, även om

vi ju då får räkna med snöslask ett tag först. Nu till dagens ämne, som jag hoppas att Ni skall tycka att det blir spännande att läsa lite om. Det kom-

mer att handla om olika situationer med Bilar, allt annat än övernaturligt kanske Ni tänker, och det är ju sant, men Gud är ju med oss i det vanliga livet, så även då det gäller Bilsituationer, det har jag varit med om flera

gånger själv, det har Ni som är trogna besökare på min blogg säkert läst om.

Men i dag gäller det andras berättelser...


CHRISTY OCH BILDÖRREN

En gång hade låset på deras bil gått sönder på ena sidan, det var en tvådörrars bil.  Den andra dörren hade aldrig gått att låsa upp utifrån,

så den brukade inte låsas, men nu hade någon gjort detta  av misstag.

Vad ska vi nu ta oss till tänkte dom förstås, parkerad i en främmande

stad stod dom där rådvilla. Deras dotter Christy 6 år, var inta rådlös utan

mitt i folkvimlet knäppte hon sina händer och bad, "Käre Jesus vill du låsa upp dörren åt oss?"  När dom sedan tog i hantaget, gick dörren upp!!

Berättaren skriver, för barn är ofta bönen, den första utvägen, och kanske

för oss vuxna det sista vi tar till, deras okomplicerade tro, har mycket att

lära oss vuxna, säger hon.


Så till nästa bilberättelse...

MÖTE MED ÄLGTJURAR

En kvinna som bara ser med ett öga, brukar alltid be Gud om beskydd innan

hon ger sig ut på vägarna och brukar be att djuren skulle hålla sig i diket.en

gång körde hon på en smal kurvig väg i Norrland  då hon upplevde att hon skulle sakta ner farten, när hon närmade sig ett backkrön såg hon en stor vuxen älgtjur som stod där mitt på vägen. Nere i diket stod ännu en älg och liksom dansade med frambenen i luften, som om det var något som stopp-

ade honom från att gå upp. Hon stannade bilen och såg på älgarna som stod kvar i samma situation, trots att hon stod aldeles intill dom. Då började Gud tala till henne, och sa att han alltid skulle beskydda och hjälpa henne.

Älgarna stod fortfarande kvar på samma ställe, då ropade hon till dom.

"Nu får ni gå över" Då sprang de genast in i skogen och försvann. Detta blev

en stor händelse för kvinnan att Gud stannade två älgar för att för att tala

om sin trofasthet, mot henne.

Något liknande hände min man en gång, han var "resande" i många år och en höstkväll då han var på väg hem hörde han en röst som sa  "Sakta ner farten Harry," och det gjorde han direkt, och några meter framför honom

sprang det upp en stor älgtjur. Som han nog säkert krockat med om han inte hade saktat ner farten. ja, nog är det gott att ha Gud med på färden.


Orkar Ni med en berättelse till, om inte får ni väl låta bli att läsa den...

BILEN SOM FLYTTADES

En man berättar om att han körde mellen Uddevalla och Fjällbacka då bilen

helt plötsligt började dra åt höger, ut mot vägrenen. Han undrade om det hade börjat blåsa, men såg att det verkade vara vindstilla. Han svängde ut på körbanan igen men tänkte om samma sak skulle hända igen, skulle han köra på vägrenen och se vad som hände. Och mycket riktigt bilen drog iväg ut mot vägrenen igen. Där kunde han köra utan rakt fram. Han närmade sig ett backkrön. Plötsligt dök det upp två stora långtradare sida vid sida. De tog upp hela vägen, utom vägrenen där mannen körde. De körde i full fart,

mannen fick hålla hårt i ratten, tills mötet var över. Om han hade varit kvar på körbanan hade han varit förflyttad till evigheten nu. Denna erfarenhet gjorde klart för mannen att Gud alltid vet i vilken situation vi är, och vill och kan hjälpa.

Ja det var några vittnesbörd om hur människor sett Guds hjälpande hand i

vanliga vardagssituationer. Om en vecka hoppas jag kunna berätta om andra

Naturligt Övernaturliga saker, som händer omkring oss dagligen, utan att vi

kanske ens märker det. Men som är blir oss till hjälp gm. Guds omsorg.

Jag önskar Er en trevlig helg i vårsolen.Välkommen nästa vecka önskar Sonja


Av Sonja - 12 april 2009 15:27

Så är jag inne på Påskdagens rätta tema, Jesus LEVER, ja han är sannerligen uppstånden !!!  Vilken lycka för mänskligheten, utan denna händelse skulle vi alla vara evigt fötappade inför Gud. Men Jesus tog frivilligt på sig våra skulder, och därför lät Gud honom uppstå, på den tredje dagen, för att rädda oss. TY alla som i hjärtat tror, och med munnen bekänner, att Jesus är Herre, skall bli räddade =frälsta. Detta hade också Jesus berättat för sina

lärjungar, men det står att dom inte förstod, vad han talade om. Och det är

ju inte så underligt, vem hade då hört talas om Uppståndelse, och det märks ju också på deras handlande, dom gick ju till graven för att sörja en död, men...


Graven stod där öppen, gapande och tom,

när kvinnorna till graven kom.

Mästaren är borta, dom ropade och grät,

Vem har tagit bort vår Herre ??

En ängel satt vid graven, på stenen strax intill,

sa torka edra ögon kvinnor.

Mästaren han lever som han förur sagt,

Vem kan döda livets Herre ?


Det stod en annan man, en bit längre därifrån,

Vet Ni var dom lagt vår Herre?

Maria o Maria, svarar mannen då,

Död är inte livets Herre!!

Då, såg Marias ögon, öppnas i ett nu

hon ropar Herre, Herre, det är Du !!

Ja, kvinnor skynda bort, och berätta vad som hänt

tala om att livets Herre er har sänt.

Förevigt lever nu Er Herre !!


Tänk vilken upplevelse, dessa kvinnor fick vara med om,

när dom då lyckliga sprang iväg, för att berätta den glada nyheten

står ju i detta sammanhang, att kvinnorna blev inte trodda först.

Lärjungarna satt ju inlåsta och rädda för att bli tagna av rommarna,

men Jesus kom ju till dom genom de lykta dörrarna, så dom skulle

få se honom. Frid åt Er alla, var hans hälsning till dom !!

Man kan förstå deras häpnad och glädje !!


Och nu får vi glädjas åt att han är densamme i dag, och till Er här uppe i vår

snöiga nord, vill jag säga. Håll ut, våren är på väg och Jesus LEVER!! Sonja .


P.S: Jag kanske borde be om ursäkt för att det var så länge sedan jag skrev

både min man och Jag har åkt på den kända "magsjukan" och känner oss inte riktigt bra än. Och samtidigt har vi haft barn och barnbarn här 6 st på

Påsklov, så det har varit lite mycke, så att säga. D.S Välkommen till veckan!



Av Sonja - 12 april 2009 14:55

Glad Påsk !! Kan jag med glädje utropa, trots att jag först vill skriva lite om långfredagens budskap, jag berörde ju detta lite förra gången men jag ville delge er mitt eget vittnetsbörd, som jag kallar...


UPPTÄCKTEN

När jag såg med seende ögon, och mitt hjärta plötsligt förstod...

För mej, blev Jesus Kristus sargad och slagen. också för min skull.

Då ville jag ropa ut min förtvivlan, kasta mej mot marken.

Dölja mina ögons skam, skyla mig med sorgens dok...

Och ropa ut min förtvivlan, mitt förlåt, förlåt !!1


Då lät Du friköpt, friköpt, ljuda i mitt indre,

tills dess att jag förstod, försoningens budskap...

Då översköljdes jag av glädje, ville jublande sjunga

befrielsens lov, prisa Din kärlek och Gudomliga nåd.


 VÄGEN

För Dej gick vägen hem genom korset,

För oss går vägen hem genom Dej !!


Av Sonja - 12 april 2009 12:25

Än en gång, GLAD PÅSK i nådens år 2009, hoppas att alla ni som läser detta också har samma vackra soliga väder som vi har här uppe, ännu har vi ganska mycket snö kvar, men solen tar desto bättre, och jagar bort något av blek-

heten ifrån kinderna. Jag skrev ju i går men kan inte låtabli att skriva lite mera om påskens glädjebud över Jesu uppståndelse, Tex.En dikt som heter

LOVSÅNG

Maria, Maria graven är tom, uppstånden är Din Herre,

Maria, Maria, vänd om, vänd om, berätta om livets Herre.

Maria, Maria gråt inte mer, stryk dina tårar bort

Maria, han lämnar Dig inte mer, ur döden han till liv upstått.


Han lever, Han lever, Han lever !!!


HAN ÄR DENSAMME

Han som lät rövaren, bli värdig paradiset,

Han som bad för sina bödlar, Fader förlåt dem...

Han är densamme i dag !!


Han den törnekrönte, som bar våra synder till dödsriket,

för att fullborda allt, Han är densamme i dag !!


Han som steg ut i morgonljuset, på den tredje dagen.

Och öppnade himmelrikets port för oss, med sina evighets nycklar.

Han är densamme i dag !!


UPPSTÅNDELSE

Genom Din uppståndelse, överlever livet döden...  Halleluja !!


Vill avsluta med en liten dikt, som Bo Setterlind skrivit

Lär oss Herre

att se något av detta Påskens ljus

i varje mörker

vi ännu har att gå igenom!


Tänkvärda ord av en fantastisk diktare.


Så avstutar jag mina Påsktankar, för detta året, och om nästa vet ju varken jag eller Ni något, så det gäller att "Gripa Dagen" vi har nu. välkommen åter

nästa vecka då jag funderar på att skriva om Änglar eller om helade under.

Allt gott önskar jag er tills dess. Sonja.




Lova Herren, som uppstått har, han uppstått har till livet.

Lova Herren, som liv oss gav, livet som blivit oss givet.

Lova Herren, Hurra, Hurra !! Han lever och vi leva ska...

Lova Herren jag vet, jag vet, Han lever i all evighet !

Av Sonja - 31 mars 2009 18:29

God afton kära vänner som tittar in till min blogg,  som ni  ser lämnar jag nu föregåemde tema. Eftersom vi närmar oss Påsken tycker jag det är roligt att kunna använda några av mina dikter på detta  tema nu och till veckan, då jag hoppas kunna återkomma och skriva några dikter om Påsken på rätt vecka. Men jag har ju så många dikter på detta  temat så jag hinner inte med hälften ens, på dom två gångerna. Förra året tror jag att jag skrev varje dag den veckan. Och dom finns ju änu kvar om man vill söka.

Nu till dikterna...


LIVETS FRÖ

Du som gav oss livets frö att uppfylla jorden,

fyll oss Du med tacksamhet till livet.

 Du som lät korsets träd växa sig starkt,

och törnebuskens tagg hårdna,

att viras i smärta kring din panna

 Redan då kände Du vår svaghet,

visste Din uppgift att köpa oss fria,

till liv, till evigt liv !!!


OM DET VORE I DAG

Om det vore i dag, som Du gick här på jord

skulle vi då din Gudom förstå ?

Eller skulle vi tvivla, begabba och slå,

precis som dom gjorde Dej då ?


Om det vore i dag som Du gick här omkring,

gjorde under och synder förlät.

Skulle vi lika likgiltigt, bara se på

tills vi stod där vid korset och grät.


Om det vore i dag o, min Herre förlåt,

är jag rädd att vi tvivlat som dom.

Än i dag hörs din röst, men vi lyssnar förstrött

till Ditt kärleksfullt manande Kom !!


VI VAR MED

Vi var också med den dagen, hammarslagen ljöd.

För oss blev Jesus Kristus slagen, våra synder blev hans död.

Kungakronan på hans huvud, ondskans taggar bar,

om hans kläder och hans mantel, nedsligt lott man drar.

Han som oskyldig blev offret för att rädda våra liv,

vad hans hjärta skulle lida av vår ondska och vårt kiv.

Han med hjärtat fyllt av kärlek, han fick utstå spott och spe.

O, förlåt dom käre fader, hördes han på korset be.


Ja, blinda ögon kan ju inte se... ( min kommentar )


Då avslutar jag mina Påsktankar, för den här gången. Och återkommer nästa

tisdag, då jag hoppas att vi möts igen. Ha det så bra tills dess, önskar Sonja



Av Sonja - 24 mars 2009 10:44

Hej och välkommen på till en ny blogg på samma tema, men i ett nytt sammanhang. Jag skall berätta om Kia och Micke som just mist sin son Gustav på grund av sitt missbruk. Som protest började dom bara missbruka ännu mera nu då dom inte hade något att hoppas på. Enligt planerna skulle dom till sociala myndigheten morgonen därpå, men dom hade inte sovit på flera dygn och vågade inte lägga sig nu heller, för om dom skulle somna så skulle dom inte orka upp nästa morgon insåg dom, så det var bara att hålla sig vaken. Då förstod jag säger Kia, att om vi ska

klara av det här, behöver vi Jesus, så jag cyklade iväg till  en kristen kvinna och bad henne att be för oss för morgondagen. När så bilen ändå fick  bensinstopp på väg till socialen nästa dag, bad Kia högt att bilen skulle få gå så långt att dom kunde tanka, då hostade den igång, och gick så dom hann fram i tid till myndigheten. Micke berättar att han åkt fast för allt från cykel

stöld till postrån och hade 30 års missbruk bakom sig.

Jag började med amfetamin när jag var 13 år och har upplevt ungdoms -fängelser, ungdomsvård, häkten och vuxenfängelser. Och Micke beskriver

våndan över att missbruket hade gjort att dom förlorat vårdnaden om sitt barn.

Mia berättar att hon tillsammans med den kristna kvinna som vi berättade om förut, hade gått till ett kristet möte på Furulundshemmet i Järbo, (där

arbetar ju våran dotter Anki och våran måg Björn, som många av er nog vet)

Mia berättar, jag satt och lyssnade till predikan  och grät, hela tiden och in-

såg helt plötsligt att "sagan" om GUD var sann, och att Jesus hade dött för mina synder. Den kvällen blev jag så glad och lycklig. hon säger att även om situationen runt omkring var lika svår som förut, så hade hon nu fått ett hopp, för framtiden. Kia och Micke fick så kontakt med Erik Edinstiftelsen

och fick komman till deras verksamhet i Laxå, som tog emot familjer, vi var

motiverade säger Micke eftersom vi hoppades få tillbaka vår son igen.

Jag märkte att Kia verkade få svar på sina böner, vilket gjorde intryck på mej. Så redan första gången jag kom till Pingstkyrkan i Laxå efter bara en vecka, bestämde jag mig: jag kan prova det här i allafall. Jag hade ju pro-

vat alla möjliga konstiga grejer tidigare.  I samma ögonblick som jag tog emot Jesus, var det som ett stort lyckorus drabbade mej, i flera månader varade detta. Så jag fick be om ursäkt till min omgivning för att jag alltid

var så glad och uppsluppen. Jag fick tillbaka mitt självförtroende. Det var som jag hade vandrat 40 år i öknen, säger Micke som är 51 år i dag

I dag är Kia och Micke anställda på Erik Edin-stiftelsens restaurang, och ser-

verar lunch till omkring 150 personer varje dag. Tidigare försörjde vi oss via socialhjälp. Nu har vi både jobb, lägenhet och pengar på banken. Och vår son är tillbaka hos oss igen. Vi är fullständigt upprättade. Utan Jesus och familjebehandlingen här på Laxå hade vi inte klart detta. Vi är så tacksam-

ma till Jesus, det är han som har gjort allt detta för oss.

Sonja



Av Sonja - 18 mars 2009 10:57

Hej igen, Jag fortsätter att berätta om Hussien från Irak, som jag började med i går. Där ni fick veta om den förföljelse han och fam. fick utstå för att han inte sympatiserade med Islams sätt att leva. Han och fam. lyckades så småningom fly till Sverige, där han snart via sociala myndigheter fick kontakt med en kristen, som bjöd in dom till en kristen gemenskapsgrupp

som träffades i hemmen, det var så fantastiskt cch vi kände en sådan närhet direkt, och vi fick svar på många svåra frågor. Men dom kände också en rädsla., inte bara för människor utan även för Gud, han skulle man  blidka och vara rädd för innom islam. Trots allt började familjen delta mer och mer i den kristna gemenskap, men ville tänka igenom noga innan dom beslutade sig för något nytt. Förra sommaren var dom inbjudna till ett familjeläger, där fick dom uppleva något märkligt, Jesus visade sig för dom i Husseiens famil, ocn vi hörde tydligt har Jesus sa till oss: "Kom till mej mina barn, ni skall få beskydd och välsignelse"  och detta blev en vändpunkt för oss.

 Sista dagen på lägret lät Hussein och Bahar döpa sig. Och fick lämna sitt gamla liv och födas på nytt in i Jesu fam.  Sedan har dom fått uppleva flera övernaturliga  händelser och konkreta bönesvar, liksom helande inför

en planerad magsäcksoperation, som skulle göras på Hussein, det var en kristen kirurg som bad för detta.  Hussein nämner kristendommens främsta budskap--att man skall älska varandra, även sina fiender-- något som han inte var van i från sitt tidigare liv, snarare uppmaningen att döda varandra.

Nu har han fått ett indre lugn som han aldrig tidigare upplevt. Jesus väl-

signar,och ger nytt liv. Den Helige Ande hjälper och stöder om man är rädd. Och Herren kommer till hjälp när man ropar, och vilket bekymmer som helst kan lösas. Det är den största skillnaden, säger han entusiastiskt.

Ja det var en berättelse om Husseins omvändelse till Kristen tro istället för den muslimska, och det blev ju en fantastisk förändring i hans livssituation,

och det är det ju alltid när man vänder sig till Jesus.

Tack för i dag, välkommen till veckan då jag skall berätta om en omvändelse

från något annat som också kan vara väldigt jobbigt. Vi ses då... Sonja.


Presentation

Omröstning

Vem är du som besöker min blogg?
 Allmänt intresserad av diktläsning
 Kristen diktläsare.
 Bekant
 Familj
 Övrigt

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2014
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards