Välkommen i det vackra sommarvädret, kul att det finns någon som tittar in på bloggen, trots sommaren. Vi har ju mest varit van med regntunga skyar

men i dag verkar det ju som om solen ska orka en hel dag, skönt nog.

Egentligen borde jag väl ha haft sommardikter, för att riktigt passa in.

Men nu är det ju inte temat för i veckan, så jag får väl hålla mej till detta.

Första dikten heter, Så lätt -- Så svårt, här kommer den,

LÄTT -- SVÅRT

Det är så lätt, att vända kappan efter vinden,

i stället för att ensam stå emot.

Det är så lätt att ropa Halleluja,

när man i trygghet, ibland Halleluja folket är.

Det är så lätt, att gemensamt säga Amen

och i kyrkorummet sjunga pris ske Gud.

Så svårt det blir, att visa nån´på Kristus,

när på världens torg, man mitt i larmet står.

Då vill man känna först, vart vinden blåser

innan man vill säga nåt om Gud.

Så ängsliga och rädda, vi blir förutan flocken

så ynkliga och svaga i vår tro.

Vi skulle vara spjutspetsar och världens ljus och salt,

men vi drar kappan om oss, så snart det blåser kallt.

Så tur att Jesus känner oss och hjälper oss att gå,

han känner till vår svaghet, men älskar oss ändå.

VARFÖR SÅ TYSTA ?

Hur kan det vara så tyst i Era kyrkor,

frågade en nyfrälst ung man.

Hur kan Ni s.k kristna

sitta i Guds hus, som om ni vore stumma?

Varför skriker Ni inte ut Ert glädjebudskap,

Guds evangelium, till vilsna tomma människor?

Varför sjunger Ni inte och dansar på gatorna

över Er fantastiska rikedom!

Nåd, kärlek, frälsning, förlåtelse

och över löftet om det eviga livets gåva.

Varför ??

HERRE BEVARA OSS

Herre bevara oss, från att förstelnas...

från att slå oss till ro.

Väck oss så att vi inte kommer in i

den stora likgiltighetsvilan.

Ty om vi tiger skall stenarna tala,

ja, ingenting är ju omöjligt för Gud.

Herre vi ber, gör oss öppna för din vilja

ge oss frimodighet, att gå ut ur våra

kyrkors skyddade gömslen,

gå ut på obekväma vägar,

för ditt nams skull.

Överskölj oss med Din andes fulla kraft,

och fyll oss med Din kärleksfulla

livsbejakelse.

Att vi kan få bli, levande vittnen

på att Jesus lever i dag !

Ja, detta är väl en nåd, att stilla bedja om, att kunna bli levande vittnen på att Jesus lever i dag, så att människor ska kunna se Gud i oss. Något att tänka på och begrunda, tills vi ses igen kanske på lördag. Herren välsigne

Er med allt sitt goda!

Önskar Sonja.