Hej och välkommen till den stund, som får mej att tänka på Psalmen 54, där det står. "Vinden ser vi inte, men dess röst vi hör, viska eller brusa som en mäktig kör." Vad som får mej att välja detta tema i dag, är inte bara vinden här utanför mitt fönster, utan därför att jag vill kort berätta om en Konferens för missions-

kyrkan, som min man och jag nyss varit på, där dom hade en stor och välsjung-

ande härlig kör. Där vår konferens-sång hade temat: "Våga pröva dina vingar"

och för att göra det behövs ju vindens bärande kraft...  Så nu tänkte jag skriva

några av mina dikter som just handlar om vinden, någon har ni kanske läst förr

men jag hoppas att ni vill läsa dom ändå, och förhoppningsvis är ni också några

några nya läsare med i dag, ett särskilt välkommen önskar jag till er. Här kommer

den första av dikterna, som heter...

VEM HAR SETT VINDEN

Som vinden,

sakta rör vid min kind

rör vid Du mitt hjärta.

Stilla,varsamt, svalkande

kan inte se dej, men vet

som jag också vet vinden...

Som suset

i trädens kronor,

hör jag Din röst

känner din närhet.

Kan inte se dej Gud, men vet

liksom trädet vet vinden...

Som stormen,

får träden att böja

sina kronor mot marken,

så vill jag böja mig för Dej.

Känner Din styrka,

vet att Du finns, som vinden...

Som stormen,

får havet att brusa,

så skall sångerna brusa en gång.

Då skall vi jublande se Ditt ansikte

som vi nu kan se havet,

men ännu aldrig har sett vinden...

AIER

Nu är luften fylld

av ljud, av vindens toner,

gömmer osynliga ord...

Vi måste lyssna,

försöka fånga orden

så vi kan ana, ja kanske förstå...

något av kosmos

Guds oändliga rymd,

något av livets

fantastiska djup.

Hitta oss själva

i ljudet av orden,

i vindens och vågornas brus.

Se på oss själva

som delar av kosmos,

en liten men levande del...

BÖNESUCK

Inte ens en vind,

så svag, så svag

som från en fladdrande fjäril

en sommardag,

behövs för att sända

vår bön till Gud,

han hör det svagaste

böneljud...

En bedjande suck blott

ifrån vår jord,

sänder mot himmlen

bevingade ord.

Bönens mål,

Guds kärlek var

i kärlek ger han oss

sitt svar.

Kanhända vi inte ens förstår

när vi bönesvaret får.

Men Gud har

på sitt suveräna sätt,

kunnat vända allting rätt.

Ja, detta var några av mina tankar omkring vindarna, jag tror det har mojnat

betydligt under tiden jag har skrivit. Eftersom det inte är så lätt att ta några

bilder av vinden, så blir det inga bilder till texten i dag. Ni kan ju själv se dess

verkningar, som tack och lov inte är så våldsamma här, som vi ofta ser ifrån andra länder. Jag önskar er en trevlig helg, Sonja.