Ja, då fortsätter jag med detta tema ett par dagar till. Vår dotter som har skrivit detta om sin "sjukdom" är nu ganska bra igen. Men det har tagit tid

över fem år. Så det har varit väldigt jobbigt. Så här berättar hon i dag...

HJÄRNSTRESS

Det är svårt, när hjärnan inte fungerar

det hjälper inte alls, hur mycket jag än funderar.

I minnets, stora svarta hål det är,

jag söker minnetsbilder, både här och där.

Jag har sett ett TV-progran, men vad handlade det om?

är på nya ställen, men vet inte varifrån jag kom ?

Den mentala kapasiteten, är nu väldigt låg

intrycken sköljer över mej, i våg efter våg.

Pannloberna, av stress förkrymta är,

jag vet varken hur, varför eller när.

Flera sinne, går inte samtidigt att bearbeta

vad är viktigast?  Det kan väl inte jag veta!

Se på svensk TY, det kan jag inte göra,

för då ,måste jag ju både se och höra.

Höga och pipande ljud, gör mig tokig,

liksom blinkande ljus, och en omväld brokig.

God koncentration, finns sällan numera,

för det viktiga, det, går inte att prioritera.

Vad som än händer, kan mitt intresse fånga,

ett ord, en doft eller blomsjälkar långa

tills jag rycker till och undrar, vad menas med det här?

Under tidet har jag gått, men hur kom jag hit,

eller i samtal et jag tappar tråden, måste backa en bit.

Att alltid måsta tänka, ingenting, går på rutin.

även detta , tär mycket, på den dyrbara energin.

Detta får räcka för i dag, nog känns det jobbigt att vara i denna sutuation,

och inte veta hur man ska ta sig ur det. Men nästa kapitel heter Jag vill!

Så det verkar ju lite hopp ingivande, eller hur? Välkommen om ett par/tre

dagar, om ni vill följa utvecklingen, vidare. Hoppas ni får en skön dag !

Sonja.