God afton får jag väl säga, när jag skriver den här tiden på dagen, jag brukar

ju börja på morgonen annars. I dag hade jag tid på sjukhuset så tidigt så nu

får jag väl säga, bättre sent än aldrig hoppas jag att ni tycker. I vårt husorg-

an Norra Västerbotten stod det i dag, om att rensa och slänga gjorde själen glad. Då tänkte jag på att jag hade en dikt i pensionärsboken på samma

tema, men hade inte riktigt kommit till samma resultat, här kommer den...

RENSA OCH SLÄNGA

Jag vet att jag borde rensa och slänga

all bråte ur lådor och skåp,

men då blir jag plötsligt, så väldigt försiktig

ja jag blir till ett riktigt våp.

För ska jag vara ärlig, så hittar jag inget

som jag riktigt vill slänga bort,

det är ju sådant, som själv jag köpt

eller sådant som jag fått,

och det vill jag inte, bara slänga bort.

Så hittar jag breven, från släkt och vänner

så roligt att läsa, dom vill jag ha kvar,

och lägger ett band omkring dom och spar.

Å alla teckningar, från barn och barnbarn

och barnen från dagis och förskoletid,

det ger fina minnen, från en nu förgången tid.

Och dukar från moster, å spetsar från mormor

och hemvävda örngott, från farmors hem

inte vill jag ju kasta dem.

Jag får mej en dag, fylld av minnenas glädje

men ganska mycket arbete är de´

och nästan lika mycke, finns ännu kvar

när min rensningsaktion är klar.

Så myten om att själen mår bra av att rensa och slänga, stämmer tydligen

inte på mej, men vi är ju olika, ja Gud har inte gjort några kopior.

Jag kommer att tänka på ett annat rensa och slänga system som vi familjer

nu är tvingade att göra, i brun tunna och i grön tunna, ställa ut till höger

och till vänster vid gatan en viss dag. Jag har en liten dikt om detta...

KÄLLSORTERA

Jag vet att jag borde, börja källsortera

vi har redan börjat att kompostera.

Men jag ryser vid tanken, på masken

och stanken, när matresterna

ska i diskbänken stå, säg hur ska man

kunna hålla frächören då?

Vi måste nog bygga ut diskbänks skåpen,

det blir ganska trångt, med papper och plåten

glas batterier och plasten därtill,

som nu i olika hårdhets grader 

man ska sortera, dom till.

Men det är klart, att man miljön värna vill.

Själva ide´n tycker jag är okey,

men det är synd, att det blir så bökigt för mej.

Ja, det var lite "pensionärstankar" för i dag, hoppas ni känner igen er lite,

i mina funderingar. välkommen igen i mitten på veckan, med nya tankar

på samma tema. Ha det så gott till dess, i snöyran, eller inne i stugvärmen

önskar Sonja.