Så var det dags för en ny vecka, med nytt ämne. Jag berättade redan förra veckan, vad jag tänkte skriva om. Nu har vi fått så mycket med snö och kyla

så vintertemat blev en frestelse att byta ämne. Men lovat är lovat. Och jag hoppas att ni ska vilja följa med även denna vecka.

MANINNA

I tidernas begynnelse Gud skapade en man,

han gladde sig åt verket, men ganska snart han fann

det var ej gott för mannen, att leva så allen.

Han sövde därför mannen, och tog av hans revben

han skapade en männska´till, vi kallar henne kvinna

men Gud och mannen kallade, henne för maninna.

Och vad är hon ännu i dag, hon som vi kallar kvinna

om inte just MANINNA??

Så får jag presentera mitt yrkes val, typiskt kvinnligt, kan man säga...

DAGIS FRÖKEN

Jag jobbar på dagis, det är tur att vi finns

en massa barnkära kvinns.

Ja, nån enstaka kille, dyker ibland opp

men snart, har han någon befodran fått.

Men vi tjejer gillar ungar, vill att dom ska ha det bra

nu när dom inte hemma, så mycket som förut kan va.´

En inkomst räcker ju inte i da, det är ju så mycket,

som man måste ha.

Och mammorna vill ut och förverkliga sej,

på dagis, får jag förverkliga mej.

och jag måste säja, det gör mej gla´

på dagis, har barnen det roligt och bra.

Men mera tid hemma, det borde dom få

nog är sex timmars dag, önskedrömmen ändå.

Och så stora barngrupper, som det är i dag

det borde det inte få vara, men det är väl

ett enkelt sätt att spara.

Hej kära vänner, roligt att mötas igen och tack för positiva komentarer,

härligt att förstå, att det finns levande människor bakom siffrorna på

bloggen. i dag  är det ju sista kristna dikten, för denna gång. Jag kan tro att många tycker det är mest kristet jag skrivit, men ni vet ju, vad hjärtat är fyllt av det talar munnen. Men nästa vecka har jag tänkt fundera lite om-

kring detta med jämlikhet, kan det vara nåt´tro ? ?  Nu till dagens dikt.

LIVET

Livet är en skimrande droppe, en pärla.

Glittrar i glädje, mognar i sorg

grumlas och fläckas, på frestarens torg

Livet en droppe, att älska och vårda

med kärlekens ögon, skön att beskåda.

Skör är vår enda, droppe av tid.

När livsdroppen brister, skall människan dö

då uppenbaras, vårt evighets frö.

Evighetsgåvan, Gud gav till vårt liv

med hisnande framtids perspektiv...

Hej igen, jag skulle ju hålla mej till det kristna temat i veckan =3dagar, i dag är det den andra dagen jag skriver i denna vecka. Dikten som jag ska använda kommer från ett av mina dikthäften som jag kallar Evighetsfrön

och dikten heter, som följer...

 KÄRLEKENS ÖGON

Med kärlekens ögon, ser Gud på dej,

för honom är du något värdefullt.

När han dog på korset, dog han för dej

att du skulle få leva, helt och fullt.

Med kärlekens ögon, ser Gud på dej,

han vet dina fel han känner dej

men, kärlekens ögon, dömmer ej.

Med kärlekens ögon kallar Gud,

han önskar att du skall förstå

med kärlekens ögon och kärlekens bud

viskar han, kom barn jag älskar dej så.

Vi får vila i Guds kärlek varje dag, vilken trygghet.

Hej igen, och välkommen in i första vardagen, efter alla helgdagarna.

hoppas att det känns bra även för er som ska gå till jobbet i dag, och

även för er som inte har något arbete kanske, då har ni ju tid både att kolla bloggar och blogga själva om ni skulle vilja det. Vill i allafall börja med att

konstatera, var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet. I vecka har jag tänkt följa upp det kristna temat som jag avslutade med, på tretton-

dagen. Här kommer då den första.

HAN SOM ÄR

Han som alltid är...

Han som ger också,

ditt hjärta sina slag.

Han vandrar med dej

på ditt livs gator.

Om du lyssnar innåt,

hör du honom viska, kom...

Kom följ mej,

och jag skall öppna

himmelens fönster över dej.

Ge dej min glädje,

ljuvligare än skratt, vackrare än lycka.

större än den största tanke, du tänkt.

Rikare än all världens rikedom.

En försmak av det ofattbara,

ja det gränslösa,

som Gud har berett, för sina barn.

Ty det behagade Fadern,

att ge Eder detta.

Läs och begrunda, och vet att det är sant.

Jag önskar er allt gott lills vi möts igen, om ett par tre dagar hoppas jag.

En trevlig trettondag, hoppas jag att vi kan få, på de olika håll som vi befinner oss i vårt avlånga land. Här uppe i norrlands kustland, har vi fått ett par riltigt kalla och soliga dagar, efter allt gråväder som vi mest haft hittils, i vinter. Och nu är det ju slut på julledigheten också, så livet åter-

går till vardagen igen. Jag skall väl fortsätta blogga, men inte lika ofta som

jag gjort nu under ledigheten, och inte skriva så mycket varje gång

utan återgår nog till dagens dikt, som var tanken från början. Ni kan ju komma med komentarer på detta, om ni vill. Så till dikten om Tretton -

dagen, det var ju då som de s.k Visemännen kom fram till  platsen där Jesus, fanns. Där stannade stjärnan.

TRETTONDAG

De färdades i mil på mil, för nåt dom trodde på

de hade läst i österland, en stjårna skulle stå.

En konung skulle födas där, Messias Frälsaren det är.

De kallades för vise män, men många drevo gäck med dem,

som trodde på historien, om födelsen av frälsaren.

Men dessa män i hjärtat fått, en längtan efter Gud,

dom sökte i palats och slott och väntade fanfarers ljud.

Herodes var en listig man, sa att han ville hylla även han,

men fast dom ingen konung fann, så gav dom inte opp.

En längtan stor i hjärtat brann, dom hade fått ett hopp.

Så såg dom stjärnan klar till slut, och ingt tvivel fanns

i ödmjukhet dom lämnade, gåvor som var hans.

Ej i ett stall dom väntat sig, att finna Jesus Krist

de utan stolthet böjde knä, och kände då helt visst.

Här är barnet som vi sökt, här är Guds egen son

på änglars uppdrag tog dom så, en ny väg därifrån.

Så får vi också byta väg, sen Jesus Krist vi mött

och glädja oss i juletid, ett barn till oss är fött.

Kom låt oss också följa stjärnan, se barnet som oss Herren gett

ge våra egna gåvor till honom, och glädjas åt att undret skett.

Vi har inte myrra och guld att ge, men vi har vår bön om förlåtelse,

vi har våra hjärtan, vår tid, vårt liv och våra framtids perspektiv.

Guds stora förråd skall öppnas för dem, som hittar vägen till Betlehem,

som böjt sina knän, för barnet från Gud, som i sitt hjärta förstått,

julens glädjebud!!

Hej igen, här kommer ännu ett minne från den så kallade `goda´tiden,

vi hade det väl bra i Sverige, trots att det var krigstid.

Skidtävling

Jag, skull nog ha vunne skolskidtävlinga´jag,

om jag hadd haft , nå annat å vall me än ljusa.

Ja träna och åkt, så mycke jag kunne,

i spåre, som gick omkring husa.

Snön låg där vit, å de gnälld under pjäxen

när jag for ut en bit, sen jag hadd läst läxen.

Men på skidtävlingsdagen va blian svår,

men dom sa, ljusvalle skiden på blia, de går.

Då gnugge jag på , så mycke jag kunne,

om jag hadd  haft, starkare arma,

då hadd jag nog vunne.

Ja, stearinljus, var enda vallan,

som mina skidor föeunnades med.

Men så blev jag inte heller,

någon stjärna i spåret.

Men varm mjölk och bullar efteråt,

uppvägde slitet.

Kom, följ med mej en stund, jag ett trettitals barn,

drick en klunk, ur minnenas skopa.

Minnena flyga omkring oss som flarn,

jag har några samlat tillhopa.

Kom sitt här intill mig, på våran bro,

jag har en gemenskapens tröja,

där rymmer jag också dej kan jag tro.

Blir vi många så  kan jag den töja.

Vj har delat glädje, vi delade gråt,

vi trettitals barn, i början av livet.

Nu ska vi titta en stund ditåt,

går Du med mej?

Det tar jag för givet...

HADD DU ?

Hadd Du å, ludden och skidpjäxen,

som jämt va för stor, dom var köpt i växten. 

Å dom var utnött, innan dom var lagom.

Åkt Ni sparkstöttinga, å träskiden,

Me ba´fotögla, på den tiden.

Å aldrig satt skipjäxen stadit i dem.

Skotta NI isbana eran själv på isen?

Å spänt fast skriskon, kring tån å vristen?

och så , efter några skär, föll dem lös igen.

Fick Ni då kråkhacka, å nageltjälle´n,

Å snortjickren, tvätte bort om kvällen ?

SPISVÄRME

Kalla barnafötter, värmdes om kvällen,

på vedspisens nerfällda lucka.

Där fick man lägga sina fötter, på ett vedträ

för stickande upptining, för liv i tårna igen.

Yllestrumporna på tork,  på en lina ovanför

släppte sina snökokor, fräsande nerpå

dom glödheta spiselringarna.

Fast det var länge sen, värmer minnet än.

Välkommen till min blogg, när vi tar de första stegen, in i det nya året 2008

Ett riktigt välsignat Nytt år, vill jag önska er alla, med mycket glädje, och få tårar, men båda hör ju livet till, och vandrar tillsammans, har ju någon sagt.

I dag vill jag bjuda er med på min livsresa, så tidigt i livet att jag inte kan

minnas det själv, utan har fått det berättat för mej, och har skrivit ner det

i diktform, när jag började fundera på denna diktsamling. Välkommen att vara med från början.

LJUD FILMEN

Den 17 januari 1931, kom ljudfilmen och ja,

den första ljudfilm som man gett,

och barnmorskan blev inte gla,

när min pappa kom dit , för att hämta na´

Hon ville ju se filmen med både tal och sång,

en nyfödd liten unge,hon sett så mången gång.

Men hon fick lämna bion, mitt i ett kärliksdrama,

och hon var ganska missnöjd, man måste ju förstå na.

Hon måste hem till oss, jag ville komma ut,

när hon var klar, så var förstås, filmen redan slut.

(Hon kunde aldrig förlåta oss, sa mamma.)

Nästa berättelse, handlar om när en grannfru till oss, som hade flera

pojkar, skulle gå för att titta på mej, tog hon med den yngste pojken

och sa på skoj att hon skulle försöka få byta till sig mej, mot en av

sina pojkar. Varpå denna situation utspelade sej.

SVARTSJUKA

När jag senkommet sladdbarn, i vår familj,

förevisades för grannarsmor,

var denna tants beundran stor.

Men sonen som hon med sig hade, l

log föraktfullt, blott och sade.

Stora öga och krokit hår,

ja si väl att hon fick,

men jag ska släpp a´ neri golve ja´

så hårt att magan sprick.

( Så det blev inget byte, där inte, som ni förstår)

En kort dikt från samma tid. Min stora syster har berättat, att hon slog

vad med mamma om, att om jag kunde säga piano, som mitt första ord,

i stället för mamma, så skulle vi få byta ut tramporgeln, mot ett piano.

Det lovade mamma, och min syster skötte mej så ofta hon kunde och

sa då piano, piano hela tiden,  så jag skulle ha hört det ordet, mer än

alla andra ord. Här kommer resultatet..

PIANO

Säj, piano , piano, min storasyster bad,

säj, piano, piano vi har slagit vad.

Om du säjer piano, som ditt första ord,

vi får ett piano, vår lycka är gjord!!

Säj, piano, piano, säj det nu, med detsamma.

Men dum som jag var, sa jag allra först, m a m m a .

Slut för i dag, tack för i dag...