Hej, nu är hösten här på allvar, kall och våt. Det är dags att ta på täckjackan och vantarna  när man ska gå ut, så man inte drar på sig någon förkylning.

Jag har just blivit av med en, så då kan man ju vara extra mottaglig för en ny. Men nu sitter jag ju inne i stugvärmen och ska berätta för er hur en s.k

täckstol ser ut och fungerar, jag kan tro att det inte är så många som sett en sådan, rätta mej om jag har fel med en kommentar t. ex. Nu till mammas

TÄCKSTOL

Täckstolen tog nästan upp hela golvytan,

när den ställdes upp mitt i stora rummet

där den skulle stå i många dagar,

och blev en bra koja för mej att leka inunder.

Tryggt att ha någon vuxen, nära intill

när täcket jobbades fram, dag efter dag.

Först skulle det enfärgade undertyget spännar fast

så  lades stora vaddchok, där ovanpå

och sedan översidans tyg, som täcket skulle få.

Då mättes det och kritades, med millimeter mått

tills alla rutorna på täcket, man lika stora fått.

Sen skulle dessa rutor sys, varenda styngn för hand

det var den tid, då ordet stress var okänt i vårt land.

Ja, inte var det som i vår tid, då vi kan gå och köpa ett par täcken för en ganska billig pening. En sak som däremot inte går att köpa i handeln i dag

är den s.k Dragspelssäng men på auktioner kan ju komma åt dom ibland,

vi hade en i vår sommarstuga som vi sålde i våras, så den blev kvar där, i-

bland saknar jag den litegrann. Den gick också att vikaihop som en fåfölj

eller karmstol kanske man kan säga. För mej som barn, betydde dragspels -sängen fest, den stod ute på vedbovinden, när den inte användes, men

när det var fest och vi var många, till jul och midsommar t. ex. då togs den

in och då var det min sängplats, eftersom jag var minst. När den var intagen

och bäddad, längtade jag alltid att få gå och lägga mej, det brukade jag

inte göra annars, då ville jag vara uppe så länge som möjligt. Så är det ännu

jag är kvällspigg, men morgontrött. Tur att jag får morgonkaffe på säng av

min käre make, så att jag piggnar till.  Det var några barndomsminnen som

berättar om sådant som inte är så vanligt i dag. Och i det flesta fall önsk-

ar vi väl inte den tiden tillbaka, eller hur?  Var sak har sin tid,finns det ju ett ordspråk som säger.  Nu önskar jag er en trevlig helg, nästa vecka blir det kristna dikter, det var ju ett tag sedan. Välkommen då! 

Sonja.