Välkommen till ännu en solig oktoberdag, lite kylig med frost på marken, men lämpligt väder att göra ett besök på gravplatsen, där någon kär har sin viloplats, till uppståndelsens dag.  Trots sorgen efter kära anhöriga så känns det gott att med sina händer och tankar få anledning att stanna en stund

extra och pyssla med att göra vackert och få ordna med ljus som skall tändas frammåt helgen. Visserligen är den i graven ovetande om detta, men det känns bra för vår egen skull, även vackert att titta på för dom många besökarna, vid gravplatserna just en sådan helg. Som jag berättade i mån-

dags är det ca 15 mil enkel väg till mina föräldrars grav, så det blir lite långt.

Min pappa levde tills han var 87 år, han var en mycket varm kristen, och läste sin bibel högt för oss varje kväll, som barn förstod jag väl inte mycket

av texten, men jag upplevde högtiden i de stunderna. Och lärde mig be fader vår i unga år. Bara detta är ju en skatt, för resten av livet. Han var

en glad, men ganska temperaments full person, kristen och socialdemo-

krat, vilket han tyckte var en perfekt kombination. Det bästa från två

världar som han sa. När han dog var vår andra dotter 3 år, precis som vår

älsta flicka var 3 år när mamma dog. Jag är så tacksam till Gud att jag fick

växa upp i denna familj, som bestod av två bröder och två systrar, så vi

var fem syskon, men eftersom jag var ett s.k sladdbarn, växte jag mest

upp som ensam barn ändå. Men jag trivdes bra med det, och hade en

härlig barndoms tid. Som ni ju fått läsa om, i mina Barndomms minnen, om

ni som följt med i min blogg ett tag. Nu avslutar jag för i dag med en dikt,

om sorgen efter älskade föräldrar...

BÖN I MÖRKRET

Gud låt mej se i mörkret, din kärleks lågas ljus

Gud, låt mej ana glädjen, i himmelrikets hus.

Hjälp mej se att sorgen, kan bli en väg mot ljus

när natten är som mörkast, då nalkas gryningsljus.

När gråten i mig stillnat, men kvar finns smärtans glöd

då står du nära intill mej, Guds son är inte död.

Han som livets vatten har, när jag förgås av törst

i dödens mörker också var, men uppstått vilken tröst.

Välkommen åter på fredag, om ni vill vara med om fortsatta tankar omkring

allhelgonahelgen. Önskar Sonja.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej och välkommen till en bloggstund med mej. Vi har nyss varit till vår yngsta dotter Anki med familj, vi hade pratat om att mina olika dikthäften kanske borde samlas till en gemensam bok. Då frågade hon kommer du ihåg mamma vad som var det förs...

Hej  och välkommen till min bloggplats, som i dag har lite försommartema. Det är ju bara maj än men det har ju varit barmark så länge, så nu börjar man ju se vissa sommartecken, här och var. Pingst- och Påskliljorna konkurerar ännu här, med kroku...

  Hej kära vänner, och förlåt min oanmälda, lite längre frånvaro, här på bloggen, p.g.a. rubriken... Platt fall, det har gjort mig oförmögen, att ta mig hit upp till övervåningen, och datorn några dagar. Vad har hänt, kanske Ni undrar, jag ska...

Hej, och välkommen så här dagen före Valborgsmäss, jag brukar ju haft som tradition, att skriva en ny visa att sjunga varje år. När vi i Missionskyrkna firar Valborg uppe på Vitberget, där vi har vår så kallade S.M.U -stuga. I år hade jag en sång...

Hej och välkommen, visst är det en alldeles underbar årstid, som vi just nu befinner oss i  nu,!! ? Att höra vårfåglarnas alla fantastiska sångsätt och glada tjattrande ljud till varandra. Och att se alla  de vackra färggranna och olika färger oc...