Hej och välkommna till en ny dags tankar, om att vara pensionär.

Jag tror jag börjar med dikten direkt, för jag har mycket att göra i dag,

första viktiga träffen på stan är om en dryg timme. Så dagens dikt passar

ju förträffligt i sammanhanget.

BORDE HINNA

Jag vet att jag borde hinna så mycket,

nu när jag är pensionär.

Jag vet att jag borde, besöka dom sjuka,

och dom som ensamma är.

Sitta där hos dom och bara vara,

sånt kan man göra som pensionär.

Jag vet att jag borde, ha skrivit breven,

som sedan länge har pockat på

men jag har inte haft tiden,

och inspirationen just då.

Jag vet att jag borde, skicka en blomma,

bara för att göra nån´gla`

och det ska jag nog också göra nån da`

Jag vet att jag borde sticka och virka,

och sy till en välgörenhetsbasar.

Och jag börjar så tappert,

men får aldrig tiden att räcka

så jag hinner göra dom klar.

Jag vet att jag genast nu borde gå

till den nya grannen och ringa på,

och säga välkommen in på en kopp.

Men jag har nån slags tröghet,

fått i min kropp.

Jag undrar ibland så vad det är...

Kan det vara för att jag är, pensionär??

STANNA AV

Jag vet att jag borde, stanna av,

slå mig till ro, och stillna ett tag.

Lyssna till havet och bruset av vinden,

leva i tystnad en dag.

Först då kan man få den kraft man behöver,

känna hur livslustens mått, rinner över.

Jag vet att i tystnaden där talar Gud,

hans röst störs i dag av så många ljud.

I ordlös bön, jag förnimmer han röst,

i kärlek vill han ge mig tröst.

Jag minns hans ord, jag vet han sa,

känn ingen oro, jag går med dej var da´.

 Min nåd är allt du behöver !

Då försvinner alla "borden"...

Ja, med dessa tröstens ord, som jag hoppas, dessa sista rader var, slutar

jag nu med temat pensionär, för den här gången. Nästa vecka har jag

tänkt ha ett så spännande tema, som bönesvar. Detta har jag inga färdiga dikter om, som jag ju har haft med dom föregående ämnena. Utan jag

skall berätta, fritt om mina många fantastiska svar i stora och enkla frågor.

Gud är med i allt, välkommen då!  Önskar jag, Sonja.