Hej, och välkommen till några nya vinterminnen från -30 - 40 talet. Både ni som minns och ni som kanske vill veta lite om hur det var då.  En sak är då

säkert, det var mycket kallare vintrar då, som ni väl också vet...  Min första

dikt i dag kommer här...

KUNG BORE

Kung Bore, han byggde fantastiska slott,

nere vid stranden hos oss.

Stenar och hällar tillsammans han band,

med sin iskalla hand.

Bland snöhöljda hällar tillsammans vi kröp,

isen den råma och kölden den nöp.

Tinnar och torn och istapps rader,

lyste i solen, som ljuskaskader.

Ja, Kung Bore han byggde, fantastiska slott,

nere vid stranden hos oss.

 ÅKTUR

Tefat och pulka vi kände inte till,

än mindre snowboard och dylikt,

som nutiden hör till.

Men barn i alla tider i backar åka vill.

Vi gick till affären och fick en kartong,

vi åkte på den, flera stycken på en gång.

I hisnande fart, utför backen det bar,

å ni må tro, att det då lika roligt var.

Åka Balata, kallade vi det,

var det namnet kom ifrån,

jag ännu inte vet?

SKIDTÄVLINGS DAG

Stearinljus, var enda vallan, mina skidor förunnades

inför den stora skolskidtävlingen.

Så blev jag heller aldrig, någoa stjärna i spåret

men varm mjölk och bullar efteråt, uppvägde slitet.

Å jag tro nog, jag skull ha vunne,

om jag hadd, hadd nå anne å vall me, än ljusa.

VINTERDASSET

Till utedasset gick man inte gärna om vintern,

nä man "höll sej" så länge det gick.

Men till slut, ut i snön och i kylan

man ändå bege sig fick.

Att sätta sig ner där så naken

med den iskalla kanten mot baken,

det var ej så roligt minsann,

men sånt måste göras iblann.

På vinterdass väggen, där bågne porträtta

så Gustav den femte, rent tjockmagan fick,

och ganska skummögd, var konungens blick.

Gulrosigt skrynklig var Gary Granth,

som klistrats upp, av nån filmgalen tant.

Å dassbärge växt, å kallblåsten drog,

då ett priskurantblad i händren man tog.

Å de skrynkle man ihop, så mycke det gick

och kalla baken en torkning sig fick.

Ja, utedasset önskar man ju inte tillbaka, fast det borde vi kanske ändå

med tanke på naturen och så. Vår skapare hade som vanligt rätt,  jag

tror inte att han gillar vår vattenklosett.

Det var lite om livet förr och nu, blev det ju också mot slutet. Vill ni vara

med en dag till, på detta tema, så hoppas jag vara tillbaka på fredag. Det

känns roligt om ni vill vara med även fortsättningsvis.

Glada hälsninga från mej, vid den vintervita norrlands kusten.

Sonja.