En riktigt skön och trevlig lördag vill jag önska er alla. Här uppe i norr, har vi en vacker vinterdag med strålande sol och 4-5 grader kallt. Perfekt för en

tur med sparken.  Nu är det nog bäst att jag börjar med min berättelse den

sista på detta ämne, Gud i vardagen.

Detta hände på en torsdag, jag hade haft mina förskolebarn, sexåringarna

klart för dagen, och efter mycket kramande och hej då fröken. gjorde jag

mig klar för att åka hem på lunch och ta ut våra hundar en stund. När jag startade bilen, och började köra, tänkte jag på att bilreparatören sagt,

du måste köpa en ny bil snarast möjligt, för den här håller inte länge till.

Min man och jag hade varit och tittat på olika ställen, men dom flesta var för stora och för dyra för mej. Jag ville ju bara ha en sån här liten Fiat

som jag hade nu. När jag fick veta att bilen inte skulle hålla länge till,

började jag förstås be Gud att den skulle få hålla tills jag fått mej en ny.

Jag var ju helt beroende av bil, eftersom min man var resande, och hade

vår andra bil då, under veckorna.  Jag skulle förstås kunnat cykla, men en

knäskada gjorde detta omöjligt för mej, så bil behövde jag verkligen och

kände mig helt trygg med att Gud också visste det. Och vad tror ni hände,

jo, helt plötsligt skramlade det till ordentligt i motorn, och den bara dog!!

Tur nog hade så pass fart att jag kunde ratta den in på sidan vid en buss-hållplats. Men Gud! ropade jag, jag har ju ingen ny bil än!! Och jag kände

mig både besviken och lessen. Men fick ju plocka fram varningstreangeln

och ställa den där bakom bilen. Några tjänstvilliga unga män som stod där försökte starta bilen, men insåg det hopplösa. Jag hann bara ta ut min

väska ur bilen och låsa den, så kom tolvbussen, så jag hade ju ändå fått stanna lämpligt till, för med den kom jag till stan, och med ännu en buss

var jag nästan hemma. När jag gick från bussen träffade jag en granne

och berättade vad som hänt och han lovade att skjutsa mej tillbaka till jobbet och hämta mej sedan jag slutat . Så den dagen ordnade det sej,

men min man skulle inte komma hem förren nästa dags afton. När jag

kom upp på bron hemma och skulle låsa upp dörren, hörde jag att tele-

fonen ringde och när jag svarade var det min man, så jag började förstås

upprörd berätta för honom vad som hänt. Ja ha, sa han var det kvart i tolv?

Varför frågar du om det sa jag, därför att då köpte jag en ny Fiat till dej i Umeå, försäljaren sa att klockan var kvart i tolv, så han kunde ta lunch då

vi avslutat affären. Alltså hade du en ny bil då din gamla skar ihop, men det visste inte du, men Gud visste! Och jag tror att Gud log och ville spela mej ett litet spratt. Vår Gud har humor, det har jag märkt även i andra samm-anhang. Vi hämtade min nya Fiat i Umeå på lördag, den var blå och mycket finare än min förra förstås, den gick också i stortsett felfritt hela tiden jag

behövde den, tills min man flyttade hem och vi klarade oss med bara en bil.

Ja det var min sista bönesvars berättelse på detta tema, men jag har många

bönesvar kvar, så det blir nog flera gånger. Ni kanske tycker att det varit

oandliga saker jag tagit upp och det är det ju också, men det är detta jag

tycker är så fantastiskt att visa på, att Gud bryr sig om allt i våra liv, även

det mest vardagliga. Men om jag får tillfälle att ta upp ämnet en annan gång, blir det nog på ett djupare plan. Tack för att Ni tittat in till mej

under den vecka som gått och välkommen till nästa. Då med nya ämnen

och nya tankar.  Trevlig helg önskar jag Er.  Sonja.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej och välkommen till en bloggstund med mej. Vi har nyss varit till vår yngsta dotter Anki med familj, vi hade pratat om att mina olika dikthäften kanske borde samlas till en gemensam bok. Då frågade hon kommer du ihåg mamma vad som var det förs...

Hej  och välkommen till min bloggplats, som i dag har lite försommartema. Det är ju bara maj än men det har ju varit barmark så länge, så nu börjar man ju se vissa sommartecken, här och var. Pingst- och Påskliljorna konkurerar ännu här, med kroku...

  Hej kära vänner, och förlåt min oanmälda, lite längre frånvaro, här på bloggen, p.g.a. rubriken... Platt fall, det har gjort mig oförmögen, att ta mig hit upp till övervåningen, och datorn några dagar. Vad har hänt, kanske Ni undrar, jag ska...

Hej, och välkommen så här dagen före Valborgsmäss, jag brukar ju haft som tradition, att skriva en ny visa att sjunga varje år. När vi i Missionskyrkna firar Valborg uppe på Vitberget, där vi har vår så kallade S.M.U -stuga. I år hade jag en sång...

Hej och välkommen, visst är det en alldeles underbar årstid, som vi just nu befinner oss i  nu,!! ? Att höra vårfåglarnas alla fantastiska sångsätt och glada tjattrande ljud till varandra. Och att se alla  de vackra färggranna och olika färger oc...